Det hela utspelade sig under Andreas Stefansson första byte efter drygt åtta minuter spelade. I en närkamp uppe i högra hörnet tog sig volleyspecialisten för vänster lår och linkade sedan direkt ut för behandling.
– Det högg till i vänster baksida, men det ska nog inte vara någon större fara. Jag blev mestadels rädd och vi tog det som en försiktighetsåtgärd att vila resten av första perioden. Men det är slutspel och bara att gnugga på. Jag ska besöka muskelcentrum och grabbarna under morgondagen (torsdag). Vi får veta mer efter det, säger han.
Matchen då? Det var egentligen inget snack från början. Gästerna från Dalarna var numret för stora och alldeles för kvicka för Storvreta.
– Det började direkt i den första perioden där vi inte startar som vi vill, vi viker ned oss speciellt i slutet. Även fast de leder med 3-4 mål är det långt ifrån över. Vi börjar hänga med huvudena och kliver inte in i närkamperna. Vi måste hoppa upp på hästen igen och inte tycka synd om oss själva.
Storvreta måste vinna match tre för att inte riskera att hamna i ett 3-0 underläge. Ett underläge som inget lag har lyckats vända.
– Tills fredagens match i Falun måste vi vara betydligt mer påkopplade, ligga närmare de, inte låta de vända upp, för då kan de slå sina diagonaler till någon fri på bortre. Tryck någon jävel över sargen, inte stå och titta på liksom, avslutar Stefansson med.