Under sina två säsonger i Storvreta var Andreas Stefansson en mycket viktig pjäs i maskineriet. Inte minst förra året, då han bland annat stod för 40 mål på 25 grundseriematcher i en säsong som till slut kröntes med SM-Guld i Globen.
Bara två veckor senare stod det klart att det inte skulle bli någon fortsättning i Uppsala för 30-åringen, som istället valde att flytta hem till Stockholm och AIK inför denna säsong. Nu, ett drygt halvår senare, var han för första gången tillbaka i IFU Arena, där han och hans Gnaget ställdes mot sitt gamla lag.
– Det klart det var speciellt. Framförallt att få komma hit och få sån kärlek både från klacken, spelare och ledare, säger Stefansson efter matchen.
Publiken jublade åt honom, klacken skanderade hans namn och han blev intervjuad av speakern i pausen. Utifrån det varma bemötande han fick kunde man nästan tro att han varit en trotjänare i klubben under en fem, tio års tid, trots att han egentligen "bara" spenderade två säsonger i Storvreta.
Du verkar ha gjort ett starkt intryck under din tid i klubben
– Ja men lite så känns det. Jag hade hela tiden en bra relation med publiken och allt folk runtomkring. Att man dessutom toppar det genom att avsluta med ett SM-guld, gör ju att man får lämna med en god smak också. Så trots att det är surt att torska idag är det bara kärlek från mig till alla i och runt den här föreningen.
Trots att segern uteblev i återkomsten till hans gamla hemmaborg, fick Stefansson åtminstone skriva upp sitt namn i målprotokollet då han smällde in 3–3 i den tredje perioden.
– Man vet ju att man inte får röra bollen speciellt mycket när man är en anfallare som möter Storvreta. Så det var såklart skönt att stänka dit den när man väl fick chansen, även fast jag gärna skulle gjort ett par fler.
Han fortsätter:
– Det har något extra att få möta sina gamla lagkamrater. Man går runt och kivas lite på planen. Rasmus Sundstedt var som en igel på mig idag, så att få jiddra lite med honom var roligt.
Stefansson erkänner dock att det tog emot att acceptera resultatet när slutvisslan ljöd.
– Det var lite surt för mig att se dem i ögonen efter att ha torskat. Det är tur att Storvreta är ödmjuka vinnare iallafall.