Jag har försökt.
Jag har tittat på Storvretas laguppställning och sett kvaliteterna. De är inte svåra att se, skickligheten är hög även i denna upplaga. Men. Lika mycket har jag läst laguppställningen och tänkt på de som inte finns kvar. De som flytt.
Listan kan göras lång över trotjänare, stora vinnare och profiler som nu är borta. Den generationsväxling som vi sett påbörjas, accelereras och i det närmaste slutföras har givit ett nytt Storvreta. Var det någon som tvekade på hur bra detta nya Vreta är fick man en fingervisning mot Pixbo.
Det har inte varit så lätt att få grepp om var rödtröjorna står med tanke på de fåtaliga träningsmatcher de spelat och att de mötte ett alldeles för svagt Bele Barkarby i cupen. Pixbo kommer inte att bli något finallag men det här var en imponerande start på så många vis. Många bidrog i produktionen. Försvaret är ännu inte färdigtrimmat men såg ändå förvånansvärt bra ut. Och vem saknade Klintsten längst bak i premiären? Hans ersättare var ju makalöst bra. Jag vet ju såklart hur vass Måns Parsjö varit under karriären men tyckte inte att han imponerade i träningsmatchen mot Hagunda. Det gjorde han i stället nu. Han var i mina ögon bäste hemmaspelare tillsammans med Otto Weidman. Den tidigare Jönköpings-centern, som kom i fjol, flyger fram och går mot en kanonsäsong. Weidmans fart låg bakom många av de spelvändningar som var nyckeln till den här storsegern.
Många av de senaste årens nya Storvretaspelare kommer att göra gott. Och läser vi vidare i listan hittar vi ju även såna som nästan funnits "för alltid". Albin Sjögren, Niklas Winroth Nelin, Rasmus Sundstedt ...
Mixen är inte så dum.
Det nya Storvreta kanske inte är så dumt. Trots att en rad stora profiler saknas.
Till sist: Det tog drygt halva matchen innan Gävle spräckte nollan mot Jönköping. Målskytt: Alexander Rudd. Rudd lämnade sin SSL-återkomst med 1+1 efter att även spelat fram tidigare Siriusbacken Anton Loklint till ett av hans två mål.