Mika Kohonen har coachat fram Storvreta till 3-0 i matcher mot Växjö i semifinalen.
Man kan inte annat tycka om när det coachas från bänken. Inte minst om det ger effekt. Nu är inte Mika Kohonen direkt en Magnus "Binge" Jäderlund när det kommer till omkastningar i lag och formationer men han förändrar när han anser att det behövs.
Exakt vad som låg bakom att Ondrej Nemecek snällt fick ställa sig och tugga knopp i den andra perioden vet jag inte men den tjeckiske landslagsbacken kom tillbaka och ville göra avtryck. Det var tydligt. Det var han som sköt innan Gabriel Kohonen slog in en målvaktsretur (som dömdes bort) tidigt i den tredje perioden och det var han som slängde iväg en "skrynklig" från bakplan som ramlade in med sekunder kvar att spela.
Från petad till matchhjälte. Han kom tillbaka "med ren jävla kvalitet" för att citera coach Kohonen i en tv-intervju.
Storvreta stod för en magnifik vändning i den tredje perioden. Plötsligt var det tyngd och attack, fart och finess. De första 40 minuterna var allt annat än det. Det var energi- och initiativlöst. Ingenting överraskade. Det enda som stack ut var när en av lagets doldisar, Oscar Magnusson Lindholm, tog tag i saker och satte 1–2 på egen hand mitt i matchen. Magnusson Lindholm var en av Storvretas bästa spelare i den här matchen. Växjö som såg ut att kunna reducera den här matchserien men nu som i stället bara är en match ifrån att kunna få sommarlov.
4–3 x 3 innebär att Storvreta kan börja förberedelserna för en ny SM-final. Inget lag har tappat 3–0 i matcher tidigare och jag räknar kallt med att det inte kommer ske den här gången heller. Skulle Storvreta dessutom vinna semin i fyra raka gör de något de inte lyckats med tidigare någonsin.
Tobias Gustafsson och Måns Parsjö jublar ikapp efter slutsignalen.
Till sist lite om situationen om då Storvretamålvakten Måns Parsjö visades ut. Han sträckte ut sin högra arm en aning för att stoppa upp Manuel Maurer. Maurer såg sin chans och föll som en döende svan. Han såg ut att få rejält ont till en början men kunde snart stå på benen och skratta gott. På den efterföljande utvisningen var det han som klippte in 0–2 och mådde än bättre.
Parsjö sträckte alltså ut sin arm en aning. Men är det utvisning? Avgör själva på unt.se/sport. Jag tycker inte det. Hur många armar stoppar inte utespelarna ut för att vara i vägen för sina motståndare. Och det var ju trots allt så att Maurer passerade precis vid Parsjös målområdes gräns. Då får man gott räkna med att kunna känna lite närkontakt. Tycker jag.