Euforisk glädje och rysningar.
Tänk om det hade varit 2 500 åskådare i Fyrishov, då hade väggarna sprängts och taket lyfts.
Hagunda är klart för den högsta innebandyligan. Det blir derbyn mot Storvreta och Sirius, det blir resor till Galante Carlström-land i Dalarna i stället för åka till en ”gympasal” i någon förort till Stockholm.
När jag såg tränaren Magnus Adolfsson torka en tår ur ögonvrån så var det lätt att bli berörd där jag satt på läktaren och såg glädjen.
Ja, jag blev rörd på riktigt. Idrott berör – på alla sätt.
Nu blev det ingen dramatik i den här fjärde matchen i bäst av fem möten. Hagunda var helt enkelt mycket bättre än Warberg. När gästerna hade bollen – och det hade de ganska ofta och länge i början – så hände det… ingenting.
När Hagunda hade bollen så hände det mesta.
253 sekunder. Lyckosekunder.
Det var då som Hagunda gjorde rycket – gick från 2–1 till 5–1 iden andra perioden. Och det var inte vilka mål som helst, det var upprullningar av ett vilset Warbergsförsvar, som när Joel Ahlin satte fyran.
Bakom mig på läktaren satt det några högljudda Warbergssupportrar som skrek på alla och allt hela tiden, och långt innan Ahlins 4–1-mål, när Hagundas passningar gick som på ett snöre, så kom det nästan ett förtvivlat skrik från en Warbergssupporter: Nej nej!
Så bra spelade Hagunda att till och med Warbergs hardcorefans gav upp innan bollen ens gått i mål. Då kändes matchen klar. Klappat och klart för Hagundaavancemang.
En sådan här kväll är förstås alla spelare och ledare hjältar. Jag har sett Hagunda alldeles för lite för att lyfta fram enskilda spelare. Det var laget som fixade en SSL-plats.
Mne jag vill ändå nämna en spelare i Hagunda.
Jag har alltid tyckt att Jimmie Pettersson i Storvreta är en stadig bit på innebandyplanen, men han har en överman: Fredrik Holtz. Han är inte lång, Holtz, men han är bred – om man säger så. Bred överallt, och det är muskler.
När Warbergs ”tre meter långe” Hannes Karlsson tryckte till den i sammanhanget lille Holtz så var det Hagundaspelaren som stod upp och den långe mannen som vacklade. Det säger allt.
Men Holtz är givetvis inte bara stark. 34 poäng (18+17) på 18 seriematcher säger allt om 36-åringen som vunnit SM-guld med Storvreta, men det vete sjutton om han inte rankar det här högre. Särskilt när klubben är "Vilda Hagunda!"