EIBK hade möjligheten att skapa ett rejält gap mellan sig och bottenstriden i damettan.
Den möjligheten tog man inte tillvara på.
– Vi bjöd på det här, vi var alldeles för naiva, suckade tränaren Christer Jones.
Och det är enkelt att hålla med honom.
Enköpingslaget hade nämligen 5–3 inför den sista perioden och hade dessutom skapat en hel del chanser för att utöka den ledningen.
Men i den sista perioden vände Borlänge på matchen. Till stor del beroende på fysiken.
– Vi var alldeles för veka i närkamperna. Vi stack bara in klubban och trodde det skulle räcka, sa Jones och tillade:
– Anfallsmässigt var det långa stunder rätt okej.
Periodvis var det till och med riktigt bra. Men de perioderna var lite för korta.
Slitvargen Sissel Wickström gjorde första periodens enda mål.
När Borlänge precis kvitterat (då vassa Thilda Olsson faktiskt hållit nollan i 97 minuter) kom en just en sådan där stark period.
Fanny Schenning prickade krysset och radarpartnern Louise Andersson ville naturligtvis inte vara sämre.
Efter att EIBK:s försvarsspel slumrat in totalt i 30 sekunder var det kvitterat. En time out gav dock önskad effekt.
Hemmalaget radade upp chanser via snabbt och precist anfallsspel. Schenning pricksköt 4–3 (snyggt framspelad av Andersson) och Julia Brundell forcerade in 5–3. Och det skulle ha varit fler hemmamål. Borlänge såg tröttkört ut och något annat än EIBK-vinst kändes vi det här laget väldigt främmande.
Men det roliga var helt enkelt slut.
Borlänge lyfte sig och satte tre (välförtjänta) mål de avslutande 20 minuterna vilket gör att avståndet till nedflyttning bara är sex poäng för EIBK.