Albin Sjögren firar SM-guldet i Avicii Arena i våras tillsammans med Storvretas materialare Roger Söderlund.
Efter tio säsonger tackade Albin Sjögren för sig i Uppsala och Storvreta och återförenades med Robin Nilsberth vid Zugsjöns nordöstra strand. I den lilla orten strax söder om Zürich har han på kort tid boat in sig på bästa sätt.
– Vi bor väldig nära vattnet, supercentralt, och kommer överallt genom att gå eller ta cykel, säger Sjögren, och berättar att han har den tidigare Storvretaspelaren Jacob Glas som en av de närmsta grannarna.
När UNT får tag på Sjögren är det fredag vilket innebär ledig dag för honom. I Sverige jobbade han som målare vid sidan av innebandyspelandet. Han säger att han kunde hoppat över att arbeta i Schweiz och klarat sig ändå men väljer att jobba fyra dagar per vecka.
– Jag jobbar åt klubbens ägare, med administrativa arbeten på hans kontor. Jag försöker samla på mig alla kunskaper jag kan för att vara flexibel i framtiden. Det är en helhetslösning som funkar väldigt bra.
Under de lediga fredagarna har han och sambon Johanna passat på att se sig omkring så mycket de har kunnat. Och i ett litet land kommer man långt på kort tid.
– Vi har haft tur med vädret hela hösten, det är fortfarande 25 grader och hela augusti var det över 30 grader, och vi försöker upptäcka nya platser i landet. Det bästa än så länge är att vi åkt upp i bergen och fått se sjuka vyer. De flesta vet väl om det att miljön är något helt annat än hemma. Det är sånt försökt hitta på nu, berättar han.
Han vann superligans poängliga och han utsågs till årets spelare på herrsidan förra säsongen. Priset fick han i samband med SM-finalen.
Men det är för innebandyn han lämnat hemlandet och den har visat sig gå precis lika bra som i Storvreta, där han ju som bekant vann sitt senaste SM-guld i våras samtidigt som han sopade hem poängligatiteln i superligan och belönades med titeln Årets spelare. Zug gick rent i säsongsstarten. Fem segrar togs på lika många matcher. Och Sjögren har snittat tre poäng per match.
– Det är annorlunda. Man är van vid att det i Sverige är mer uppställt anfallsspel och att man inte riskerar så mycket. Här i Schweiz är det mer "hawaii" och fram och tillbaka. Det är kontring på kontrring. Det skapas mer i Schweiz än i Sverige.
– Vi hade inga jätteförväntnignar innan säsongen men det började bra i Tjeckien (på en försäsongscup) och vi spelade lika mot Pixbo och finalisterna i Tjeckien, Vitkovice. Sen har vi försökt göra bra grejer under säsongen och det började bra i ligan med fem raka segrar. Vi gör väldigt mycket mål framåt.
Men i söndags kväll kom första förlusten, och det blev en rejäl sådan. Hela 7–2 i baken mot Garsshoppers. Sjögren gjorde ett av tröstmålen för Zug.
– Målet i serien är topp fyra och sen försöka gå så långt som möjligt i slutspelet. Det är mycket som ska klaffa i ett slutspel och det får vi ta när det kommer. Vi utlänningar kommer med en mentalitet om att det går att vinna, säger Sjögren, som parkerar i poängligans topp.
Så här långt har det blivit fem mål och 13 målgivande passningar.
I Zug finns fyra utlänningar. Vid sidan av Sjögren, Nilsberth också finländarna Sami Johansson och Mikko Kailiala. Men det är inte så att lagledningen plockat ihop en finsk-svensk superfemma i förstaformationen.
– Vi har försökt bredda det lite med Mikko och Robin i första och jag och Sami i andra, säger Sjögren.
På vilket sätt följer du Storvreta?
– Jag och Johanna försöker kolla varje match. Direkt när vi får chansen kollar vi och stöttar på håll, så gott det går.
Hur tycker du att det ser ut så här långt?
– Det ser bra ut. Bredden ser bättre ut än tidigare och bara de får till rollerna kommer de bli väldigt svårslagna. De har börjat bra och försvarsspelet har börjat bättre än förra året. Än så länge ser det inte ut som att något lag knäckt koden.
Nåt som överraskat eller stuckit ut?
– Alla pratar om Gabriel Kohonen och han har ju fått en superstart. Alla trodde ju på det man sen så ska man ju ha skalle för det när man är 19 år. När jag kom som 19-åring (också från riksinnebandygymnasiet i Umeå) var jag ju en valp. De förväntningar folk hade på honom har han uppnått. Det är nog en lättnadskänsla både för honom och alla andra. Sen har (Ondrej) Nemecek varit superbra han också. Han är väldigt bolltrygg. De två har varit bäst.
När kommer du hem igen?
– (skratt) Jag har ju precis flyttat hit. Nu lever vi i nuet och allt känns jättebra.
VM-guldbucklan får en kyss. Efter VM-finalen passade han på läktaren på att fria till sin flickvän Johanna Kauppinen.