Ingemar Lundqvist, ordförande i Storvreta.
Den 16 september i år är det exakt 35 år sedan ett gäng kompisar på vad som beskrivits som en förfest startade Storvreta IBK. Stefan Forsman var en av grundarna. 21 år senare, 2010, var det han som ledde klubben till första SM-guldet.
Nu kan klubben bli historisk som den första att nå åtta titlar.
– Då skulle vi vara störst. Men vi brukar inte räkna den där Falun fick när man avbröt serien (2020). Men det är historia nu och något man får lägga bakom sig, säger Ingemar Lundqvist.
Han har varit ordförande i Storvreta IBK i "bara" fyra år men under Mats Åkerlunds (gick bort 2017) 15 år på posten var Lundqvist vice ordförande.
– I styrelsen har jag varit i 20 år i alla fall. Sedan nån gång i början av 2000-talet när jag slutade som juniorledare.
Han har varit med på hela resan. Från kvartersklubb till Sveriges bästa, ja rent av kanske världens bästa.
Vi backar bandet genom historien.
Sammanslagningen
Damlaget hävdade sig bra tidigt men herrlaget kändes ha nått vägs ände. Tio år efter bildandet lyckades representationslaget med liten marginal undvika nedflyttning från tvåan till trean. Samtidigt låg Uppsala City i toppen av ettan.
– Det kom ett förslag från Uppsala City att slå ihop våra påsar. Vi hade ungdomsverksamhet och de elitlagen. Man behövde varandra, säger Lundqvist.
Vips var Storvreta en elitförening på herrsidan. Seniorverksamheten flyttades till Uppsala och Fyrishov. Första gemensamma året var det Storvreta Uppsala IBK som gällde som namn.
Uppflyttningen
Redan säsongen efter sammanslagningen var Storvreta Uppsala med och högg om en elitserieplats men en förlust borta mot AIK i slutomgången innebar att Solnalaget vann serien och senare också tog klivet upp i högsta serien via kval.
Ett år senare, våren 2001, skulle det gå bättre.
– Sista matchen var mot Södertälje borta. Det var en ångestmatch och vi var tvungna att vinna, minns ordförande Lundqvist som var på plats när seriesegern i division 1 östra togs.
Elitserieavancemanget säkrades via kval.
– Det var ju väldigt stort för Storvreta som ort.
Rekordpubliken 1 312 åskådare var på plats i "Hovet" på den första kvalmatchen.
Stora satsningen
Etableringen i elitserien gick fort. Efter bara ett par säsonger spelade Storvreta slutspel och första SM-medaljen på herrsidan togs 03/04 efter semifinalförlust mot Balrog. Samma sak hände säsongen efter mot AIK.
Nu var det var dags att ta nästa steg.
– Runt 04/05 tog vi fram en femårsplan om att vinna SM. Då började den riktiga elitsatsningen, säger Lundqvist.
Brons skulle bli till guld.
Stjärnvärvningar
Johannes Gustafsson
Uppsalasonen Johannes Gustafsson hade blivit världsmästare och tagit tre raka SM-guld med Haninge, det sista under Stefan Forsmans ledning. Han var den första riktigt stora värvningen men den skulle följas av betydligt fler.
Storvreta spände bågen så hårt det bara gick. 2005 stämplade en viss Mika Kohonen (världens bäste spelare) in i den röda tröjan.
– Det var ju en stor satsning med sponsorer att få det till stånd. För att vara innebandy var det ju en storsatsning. Han var ju världens bäste spelare utan tvekan, säger Ingemar Lundqvist.
– Det var nog en viktig punkt när Mika kom. Han kom ju in med en ny kultur, den riktiga vinnarkulturen. Han var proffsig med sitt idrottande. Och det där lever kvar fortfarande. Många som kommer till Storvreta blir lite chockade. De kräver mycket av varandra och det är införstått att man kräver mycket av varandra. Det är en ganska viktig del i framgången. Jag tror att Falun haft det likadant. De flesta som kommer från andra klubbar har inte haft det riktigt så.
Mika Kohonen medblick mot bollen precis som AIK:s Niklas Jihde.
Säsongen efter plockades Kohonens landsman Hannes Öhman in och de båda finländarna slutade båda topp fem i superligans poängliga.
De stora namnen har under årens lopp fortsatt att strömma in. Den allra dyraste var landslagsspelaren Rasmus Sundstedt när han köptes loss från Caperiotäby. UNT avslöjade 2012 att prislappen var satt till en halv miljon kronor.
– Näst dyrast är väl Tobias Gustafsson (nuvarande lagkaptenen) som också var under kontrakt, säger ordförande Lundqvist.
Gustafsson ska ha kostat Storvreta 300 000 kronor att lösa.
Tillströmningen av stora namn har närmast varit konstant.
Genombrottet
Stjärnvärvningarna till trots, det skulle dröja innan den första fullträffen kom. Men samtidigt rätt nära i tid enligt planen med den där femårsplanen som tidigare satts.
UNT var på plats när Warberg på bortaplan slogs ut i den fjärde semifinalen. Bitarna hade fallit på plats.
Stefan Forsman efter att första finalplatsen säkrats efter semifinalsegern borta mot Warberg 2010.
– Vi har jobbat målmedvetet och byggt sten för sten, nu har vi fått ihop det här huset och det känns för jäkla bra, sade Stefan Forsman som då var inne på sin fjärde raka säsong som tränare.
Men en match återstod. I ett fullsatt Globen (12 494 åskådare) spelades guldet hem. Unge Henrik Stenberg var en av guldhjältarna genom att bli tvåmålsskytt i 5–2-segern mot Caperiotäby.
Mika Kohonen höjer bucklan efter att Storvreta spelat hem sitt första SM-guld.
Varken han eller någon annan visste nog då att bollen bara var i rullning. Det första SM-guldet följdes av ytterligare två raka men då hade Stefan Forsman tackat för sig och ersatts av nuvarande förbundskaptenen Thomas Brottman.
Sedan den där första finalen – och Storvretas första guld – har klubben varit i final nio gånger. Lördagens finalmatch mot Pixbo är den tionde. Samtliga guld under perioden har antingen tagits av Uppsalaklubben eller Falun.
Storvretas guld: 2010, 2011, 2012, 2016, 2018, 2019, 2023.
Ekonomin
Trots dominansen på planen har Storvreta (även rivalen Falun för den delen) haft det minst sagt kämpigt på det ekonomiska planet. Elitlicensen har därför i omgångar varit hotat och verksamheten har varit under så kallat kontrollår.
– Åren jag varit ordförande har inte varit de lättaste. Det är fortfarande tufft men vi har en plan. Även om resultatet är bra är likviditeten dålig. Det där följer inte varann. Det var lättare förr. Då var det sjumånaderskontrakt som gällde. Nu har de flesta spelarna årskontrakt. Vi får ligga i, säger Storvretaordföranden.
Många är de som undrat hur Storvreta kan landa – och behålla – så många stjärnor år efter år trots att ekonomin varit rejält ansträngd.
– Man kanske tror att det är större pengar än vad det är. Lönerna inom innebandy har inte gått upp. Det är inte så stora summor som folk kanske tror.
Så det behöver inte vara så dyrt som man kan tro att exempelvis plocka in en tjeckisk landslagman?
– Nej, det kan vara en billig lösning. De kan ju jobba på NIU (innebandygymnasiet) eller på skolor som elevassistenter. De har inga jättelöner som klubben betalar ut. Det tror jag är generellt. Och unga spelare vill ju komma för att synas. Att komma till Falun och Storvreta och några till blir som ett skyltfönster om de vill upp sig till landslaget. Det märker man. Storvreta är intressant för många.
Cupen
Parallellt med elitsatsningen har satsningen på den egna Storvretacupen pågått under 30 års rid. Världens största innebandyturnering hade siktet inställt på att kunna ta emot 1 000 lag. Högsta noteringen ligger på runt 830. Cupen leddes fram till hans hastiga bortgång 2022 av eldsjälen och cupgeneralen Peter Wennberg.
Sedan tre år tillbaka ligger cupverksamheten i Storvretas idrottsaktiebolag, Storvreta Cup & Camp AB. Cupen generar stora intäkter.
– Det har varit en viktig pjäs i Storvreta och är även fortfarande. Det kanske hade ännu större, procentuellt större, betydelse förr. Första året jag var med i styrelsen omsatte vi 350 000 kronor (i föreningen). Före pandemin var det nära 30 miljoner. Det gav ju ett stort tillskott i början av 2000-talet. Det och Bingolotterna, som absolut var en viktig intäkt, säger Ingemar Lundqvist.
Efter två inställda cupår på grund av coronapandemin återstartades cupen 2022/23 – men något mindre kostym när det kommer till antalet lag. Från att ha varit utspridd över hela Uppsala handlar det nu närmast uteslutande om spel i IFU Arena och Fyrishov.
– Nu vill vi ha 650 lag ungefär. Blir det större blir det dyrare att driva det. Formatet med få hallar är ju också uppskattat. Det har blivit en nytändning för cupen. Lite färre lag men högra kvalitet.
Damsatsningen
Föreningens fokus har legat på herrlaget men tanken är att nå Sverigetoppen även med damerna, som nu befinner sig i allsvenskan.
– Den resan har börjat. Det var inte meningen att vi skulle upp den här säsongen men det är ett uttalat mål och har så varit i flera år. Där slog dock också pandemin till bromsen. Men en stor förening ska ha ett bra lag på damsidan också, säger Lundqvist.
Ser du framför dig att ni skulle kunna göra som Pixbo och komma till finalen med både herrar och damer?
– Ja, det är ju en dröm som inte känns helt orealistisk längre. Så stor är inte skillnaden. Det är inte ett gigantiskt steg. Men vi måste få in några spelare extra.
******
Seniorlagen spelar i IFU Arena i Uppsala men mycket av verksamheten är fortfarande kvar ute i Storvreta.
UNT frågar Ingemar Lundqvist om det inte varit aktuellt att få in Uppsala i namnet. Eller rentav byta.
– Vi har haft diskussioner med kommunen av och till men tog ett beslut att behålla Storvreta. Det är vårat ursprung. Det är våran grej. Jag tror inte att vi skulle vinna på att kalla oss för Uppsala. Inte nu när namnet är så välkänt. Det ser jag ingen vits med alls. Vi har ju vårat kontor i Storvreta. Vi var på IFU ett tag men när nya hallen (i Storvreta) byggdes tog vi beslut att flytta. Det är viktigt inte minst för ungdomsverksamheten.