Många har provat innebandylyckan i Schweiz. Men med hjälp med kontakter av Hagundas tidigare tjeckiske spelare Zbynek Stuchlik hamnade Joel Ahlin i Kladno i den tjeckiska andraligan. I laget fanns även ett par ryska spelare.
– Jag var lite less på livet och gjorde bara samma saker. Det var nåt jag kände att jag behövde göra. Nu när man är hemma igen tänker man mer att det kanske inte är så dumt med ekorrhjulet men jag mådde väldigt bra av att göra det här, säger han.
Nu är han tillbaka i Hagunda men han ångrar inte ett dugg att han tog chansen. Även om det var spel i andraligan tränades det hårt och mycket, ofta fem gånger i veckan. Klubben stod för bil och boende åt honom, och barndomskompisen Sebastian Andersson, och när han inte tränade var det studier på distans som gällde.
Hur bra var Kladno?
– Som lag hade vi klarat oss ganska bra i division I, i allsvenskan hade det varit ganska tufft. Vi hade som mål att gå upp och var mitt uppe i kvartsfinalspelet när de ställde in säsongen, säger Ahlin, som fick en större roll än han varit van vid hemifrån Sverige.
– Bara för att man var svensk så trodde de mycket på en. Jag spelade alltid powerplay och boxplay och när vi gick ned på folk. Jag tror absolut att det kommer hjälpa mig framöver.
Nu blir det alltså Hagunda igen.
– Jag blev väldigt förtjust i Hagunda förra gången jag var här och de som jobbar i klubben är väldigt engagerade. Plus att de har grymma fans.