Oscar Lundin ledde Storvreta till två finaler med olika utgång.
I ett hus norr om Varberg sitter Oscar Lundin och gör en analys av VM i Singapore i december. Medan Sverige tog ännu ett guld blev de schweiziska damerna utan medalj. En missräkning även om det är till stora delar var ett väldigt nytt lag alplandet ställde på benen. Generationsväxlingen har till stor del genomförts av Lundin. Efter att tidigare haft hand om landets U19-damer parallellt med sitt uppdrag i Storvreta fick han i somras ta över Schweiz a-landslag.
Nu pendlar han lite längre till jobbet men mer sällan än vad som var fallet i Storvreta.
– Jag är nere i Schweiz 8–10 dagar i snitt per månad. Det ger lite mer tid till familjen så jag ska inte klaga.
Efter en finalförlust inför tomma läktare i Gävle under hans första säsong i Storvreta fick han i sin sista match som tränare i klubben ta ett efterlängtat SM-guld i våras.
– Det var en otrolig upplevelse. Hela resan den sista säsongen när man fick uppleva ett lag som gjorde sig mer och mer redo var häftigt och stort. Det är nåt att ha med sig, att det är den känslan man vill ha, berättar Lundin.
Redan en vecka efter SM-finalen blev det officiellt att det inte skulle bli någon förlängning för Lundin när treårskontraktet löpte ut.
– Efter guldet stod det väl klart för mig ganska snabbt att det var den bästa lösningen för där jag är i livet nu. Och så fick jag den här lösningen av Schweiz. Jag hade ända sedan jag var 23 jobbat med herrlag och klubblag på högsta nivå och behövde nåt annat. Jag hade fått bra kontakt och bra stöttning från schweiziska förbundet sedan jag bodde där nere och kände mig sugen på att hoppa på och genomföra en generationsväxling av deras damlandslag, säger han.
Sjunde guldet för Storvreta och det första för Oscar Lundin säkrades i Avicii arena i april.
– Men det är klart att jag saknar att vara på golvet i IFU måndag till fredag. Det var en fantastisk tid och fantastiskt att jag fick den möjligheten och fick jobba i den miljön och med de spelarna och de personerna.
När han tränade Storvreta bodde han i Fullerö. Flytten därifrån berättar han kom ur "allt som hände på vår gata". Det våldsamma sprängdådet i slutet av september fick till följd att en 25-årig kvinna miste livet. Kvinnan var granne till Oscar Lundins familj.
– Det var tre hus emellan. Det small bra. Jag trodde först att det var tidernas åskknall, berättar han.
Dådet skyndade på att familjen flyttade närmare sin släkt på västkusten.
– Ja det gjorde det väl. Det blev lite tryck att komma ned.
– Det är ju väldigt speciellt och jag vet inte hur mycket man har förträngt. Jag personligen tänkte väl att hur går vi framåt nu, men för frun var det tuffare. Och för barnen vet man kanske inte ännu hur mycket det påverkar. Klart att det var omvälvande.
Oscar Lundin bodde med sin familj på den gata i Fullerö som det skedde ett sprängdåd på i september.
Kände du dig rädd personligen?
– Nej.
Huset de bodde i hyr de nu ut men tanken är att det ska säljas så småningom.
Han säger sig inte numera ha någon större kontakt med sitt gamla lag.
– Inte mycket. Det skickas några meddelanden ibland. Men jag har nog sett nästan alla matcher.
Vad tycker du om det du sett?
– Jag är imponerad. Det känns som att de har nåt liknande på gång. Även när spelet inte klaffar räcker det med att det är tillräcklig kvalitet från tre fyra spelare för att de ska vinna.
Oscar Lundin.
Oscar Lundin
Ålder: 35
Från: Jonsered
Moderklubb: Partille Wizards
Klubbar som seniortränare: Warberg 2015-2017, Alligator Malans (2017-2020, Storvreta 2020-2023.
Nuvarande uppdrag: Förbundskapten för Schweiz damlandslag.