Fyra och en halv månad efter att hon fått Hugo stod hon där på innebandyplanen igen.
Sedan april har Alundatjejen Isabelle Winroth Nelin en minivariant av sig själv uppe på läktaren. Hugo föddes en dag innan beräknat förlossningsdatum – och tur var väl det för två dagar senare skulle pappa Niklas spela säsongens viktigaste match, SM-finalen med Storvreta.
– Det var väldigt nervöst där månaden innan när Niklas skulle iväg och spela bortamatch i Växjö. Då var det lite jobbigt och man tänkte "kommer han hinna hem tänk om jag föder innan bf" och sådär. Men han höll sig till Niklas var hemma och han fick vara med, säger Isabelle.
Hur var det att bli mamma?
– Det är otroligt, jag trodde aldrig att man kunde känna så mycket för en person. Det är helt annorlunda än vad jag tänkte, på ett bättre sätt liksom.
Winroth Nelin har spelat innebandy sedan hon var tio år och har de elva senaste säsongerna tillhört Alunda som spelar i allsvenskan. När hon blev gravid fanns ingen tanke på att lägga av utan inställningen var hela tiden att ta sig tillbaka till innebandyplanen.
– Jag har alltid haft målet att fortsätta spela efter graviditeten och tänkte att när det drar igång igen efter sommaren och uppehållet så ville jag vara med. Om allt funkar och går som det ska så var målet att vara med från säsongsstart.
Fyra och en halv månad efter förlossningen stod hon där på innebandyplanen igen i en träningsmatch mot Tullinge.
Hur är det möjligt?
– Jag vet inte, jag har tagit det i min egna takt ändå och känt efter, säger hon och skrattar.
Först tyckte hon det var lite läskigt att börja träna och tänkte mycket på om något skulle gå sönder.
30-åringen tog det relativt lugnt de första två månaderna. Efter att hon varit på efterkontrollen efter förlossningen och visste att allt såg bra ut så vågade hon ut och börja jogga lite.
– Först var det lite läskigt och jag tänkte ganska mycket på om något skulle gå sönder. Jag hade mycket foglossning och kunde inte springa efter halva graviditeten ungefär så jag hade inte sprungit på jättelänge.
Hugo är redan van att vara i en innebandyhall med två innebandyspelande föräldrar.
Joggingturerna blev längre samtidigt som hon gick på mycket spinningpass. Kroppen kändes bra och upplevelsen var att det hon kunde läsa på 1177 om att man "skulle ta det lugnt" inte stämde in på henne.
– Jag tycker det är ganska allmänna rekommendationer hur man ska tänka men alla är ju olika tränade och har olika förutsättningar med form och ålder, man ligger på olika nivå när man börjar träna igen efter en förlossning. Man hade ju velat läsa någonstans att ”kör på om du tycker det känns bra”, säger hon.
Hur känns kroppen nu?
– Nu känner jag mig som innan graviditeten men det tog ett tag. I början kände man sig långsam i vändningarna och explosiviteten var helt borta, så det har ju tagit sin tid.
Isabelle har spelat i Alunda IBF de senaste elva säsongerna.
Att fortfarande ha innebandyn "på sidan om" mammalivet betyder mycket.
– Även fast det är härligt att vara hemma med honom så är det ganska skönt att komma iväg på egentid och vara mig själv också, säger Winroth Nelin och fortsätter:
– Eftersom man har hållit på med sport hela livet så skulle bli en så stor omställning om man skaffade barn och samtidigt bara slutade med allting. Vem är jag då? Är jag bara mamma nu? Sporten betyder mycket.
Risken – eller chansen – att Hugo också kommer att börja spela innebandy med två innebandyspelande föräldrar är ganska stor.
– Han har fått följa med en del på försäsongen så han är redan van att vara i en innebandyhall. Någon lagsport vill man väl att han ska hålla på med, just för att jag vet hur mycket det har gett mig, avslutar Winroth Nelin.
Risken, eller chansen, att Hugo också börjar spela innebandy är ganska stor.