Först var det Carl Kostov-Bredberg som skadade sig och strax senare var det backkollegan från Storvreta, Robin Nilsberths, tur att bli liggande på planen. Han kom på fötter igen men fick behandling i båset en kortare stund innan han åter var tillbaka i spel.
Den schweiziska publiken började bua så fort han fick bollen och när Nilsberth kort senare låg på golvet igen tilltog buandet. Som om det inte vore nog lyckades dessutom i en senare duell få en schweizisk spelare utvisad. Under resterande del av matchen gick det inte en gång som Nilsberth fick bollen och att det inte buades.
– Fantastiskt! Det är min dröm att som idrottare ha en arena emot sig, säger han.
– De tyckte att jag filmade men jag fick en vridning på foten som jag haft strul med tidigare.
På frågan om hur det kändes efter matchen svarade han mest bara att han spelade ju ändå vidare. Och att den kan få kollas upp – men på måndag.
Nilsberth anar att han kommer att ha publiken emot sig även i finalen – och då betydligt fler.
Men vad gör det när han har chansen till att bli världsmästare ännu en gång.
– En match kvar, ett mål kvar, säger han.
Men det var länge ett Sverige som fick försvara sig mestadels mot Schweiz i semifinalen.
– Det är lätt att tro att vi ska spela av en sån här match men de krigade för varje millimeter på banan. Vi blev passiva, sånt jag inte gillar. Men vi pumpade på bra och tog ned matchen i tredje. Jag är jäkligt stolt över laget, säger Nilsberth.