Inom tre år ska de lokala elitlagen i de större arenaidrotterna ha fördubblat sina publiksiffror, vilket är fullt rimligt om man ska tro Roger Jo Linder som är ordförande i Elitidrott Uppsalas styrgrupp.
Sedan några år tillbaka är den sammanlagda summan per år ungefär 160 000 besökare. Vid det här årets slut ska den siffran enligt samarbetsorganisationen vara 200 000 och om tre år, 2017, ska den alltså vara över 300 000.
Det här är en syn som också delas av det nuvarande styret i Uppsala kommun, och som finns beskrivet i styrdokummentet för den kommande mandatperioden (IVE).
– Utgångspunkten för den här beräkningen är att vi har en färdig innebandyarena på Gränbyfältet, en ny arena för ishockey i Gränby och att Sirius fotboll minst är ett topplag i superettan, säger Jo Linder som ser en potential hemma i sofforna.
– Enligt en enkät som gjordes 2012 sa 22 procent av dem som svarade att de inte gick på elitidrott, men att de kunde tänka sig att göra det. Det är 40 000 människor som klubbarna har att bearbeta, fortsätter han.
I Elitidrott Uppsala (läs mer om dem i faktarutan här intill) finns representanter från Uppsala kommun, Upplands idrottsförbund och elitklubbarna. Enligt kommunens representant Roger Jo Linder, finns det flera skäl till att det är viktigt med högre publiksiffror.
– Bland annat gynnar det besöksnäringen. Bara en sådan sak som Storvretacupen i innebandy, som visserligen inte är elitidrott, ger intäkter på runt 25–30 miljoner kronor varje år för näringslivet. Sedan är elitidrottarna bra förebilder för alla ungdomar som tränar, och det är nog det viktigaste. Det finns även en underhållningsaspekt, säger Jo Linder.
Men nu är nu. Flera av Uppsalas klubbar visar minusresultat i sina bokslut. Ett av skälen är att de inte har nått upp till sin uppsatta budget på intäktssidan när det gäller publiksiffror.
– Om jag ser till mig själv så flyttade jag till Uppsala från Eskilstuna för snart 40 år sedan. I många år efter det höll jag fortfarande på IFK Eskilstuna när de mötte Sirius i fotboll. Jag tror att det är så för ganska många i den här stan. Det är runt 40 000 studenter och de har så klart sina favoritlag innan de flyttar hit. Och det är väl det som är problemet kan jag tycka att det inte finns så mycket lagidentitet i Uppsala. Det är väldigt många som upplever att de inte har hittat någon lagidentitet och den tror jag nästan att man måste födas med, säger Roger Jo Linder.
Hur kan klubbarna jobba med det här?
– Dels är det viktigt att man har förebilder och vårdar och utvecklar sitt klubbmärke, dels är det viktigt hur man hanterar barn och ungdomar. I det här fallet är jag ganska imponerad av Storvreta och deras ungdomsarbete. För några matcher sedan presenterades alla ungdomslag under en A-lagsmatch.Så tror jag att man på ett enkelt sätt kan göra mycket för identifikationen.