Kära pampar i Svenska Hockeyligan. Just nu pågår ett kval till högsta ligan. Fullpackat i Timrå häromdagen. Säsongens högsta publiksiffra. I särklass högsta ska tilläggas, nästan 6 000.
Returen i Oskarshamn på fredagen spelades inför fullsatta läktare. I Cmores sändning från matchen talades det om "lapp på luckan", alltså att folk mer eller mindre fick vända utanför entrén.
Naturligtvis var det utsålt i Mora i går. Lika självklart är att det kommer 7 650 till Tegera Arena i morgon, lördag.
Kvalspel – inte minst när det avgjordes i serieform – lockar publik. Där finns en nerv som inte går att hitta någon annanstans.
Faktum är att SM-kvartsfinalerna står i skuggan av det som händer i Dalarna, i Medelpad och i östra Småland.
Allt detta vill Svenska Hockeyligan plocka bort. Bort med allt kval. Bort med den sportsliga nerven. Bort med publikfesterna.
Fy för fullsatta läktare där matcherna betyder så mycket att supportrarna inte kan sitta still. Inte ska väl klubbledarna – eller vilka det nu är – tvingas genomlida något sådant hemskt.
Nej, helst ska alla klara sig kvar. Spela "hundraelva" matcher, bara mala på under sex månader – det lockar publik, tror man.
Alla ska med. Ungefär så.
Förslaget från "ensamutredaren" Ola Lundberg, som SHL står bakom, är att allt kvalspel ska skrotas. Jumbon och nästjumbon från SHL ska spela en typ av playoff där förloraren åker ur. Bra så.
Men sedan var det stopp. Bara ett lag från allsvenskan, där man först talade om ett playoff för tio (!) lag, ska ges chansen till en SHL-plats.
Det är så dumt att man tar sig för pannan.
Hur kan hockeyn anses sig ha råd med att år och efter år göra fel, att ta bort det som publiken uppenbarligen tycker om. Det är så obegripligt och så oerhört dumt. Snacka om att skjuta sig i foten.
Titta bara på nästa kval neråt i seriesystemet: Almtunas kvalserie.
Det är uppenbart att intresset för Almtuna har ökat i Uppsala under kvalet. Inte mycket men ändå tydligt. Det märks i Gränbyhallen och det märks hos oss på tidningen.
Så snälla hockeypampar, gör inte bort er mer nu.
En skyddad verkstad, där klubbarna vill ha "lugn och ro" (jo, det ordvalet har dryftats hos många, även hos experten Niklas Wikegård), är inte till gagn för svensk ishockey.
Att prestera under press är väl mycket vad elitidrott handlar om.