Så länge som Uppsalagymnasten studerade kände hon att det gick att kombinera studier med elitsatsningen. Men i somras blev Alva Svennbeck klar med sin utbildning till byggnadsingenjör och kommer nu inte längre hinna med sporten i den utsträckning som krävs för att nå nästa nivå. Att ta det definitiva beslutet blev inte så svårt som man kunnat tro.
– Det krävs så himla mycket tid. Man behöver träna mer än 20 timmar i veckan och man vill ju samtidigt också komma vidare i livet, som att skaffa egen lägenhet, men eftersom det inte finns några pengar i gymnastiken är det svårt. Jag kände att jag inte kunnat träna så mycket för att utvecklats riktigt så mycket som jag vill och då tappades gnistan tyvärr, berättar hon.
– För ett år sedan var jag inte redo även om det fanns i tankarna. Nu har jag känslan att jag är redo att ta ett nytt steg.
Vilken blev den sista tävlingen?
– Det är lite roligt faktiskt. Sex veckor innan VM (i slutet av augusti) stukade jag foten och det blev panik. Jag försökte rehabilitera mig för att fixa att köra VM men sen tre dagar efter att jag kom hem skulle jag träna och då bröt jag den. VM blev min sista tävling.
Du slutade på topp kan man säga.
– Verkligen!
Hon började med barngymnastik när hon var två år. När hon var fem började hon med artistisk gymnastik men i tioårsåldern bytte hon till rytmisk gymnastik. Hon har alltid gillat showdelen i sporten. Tre VM och två EM hann hon med. På hemmaplan har hon dominerat och vunnit de senaste fyra SM-gulden i mångkamp. Hon har också totalt 16 SM-guld i grenfinaler.
Nu väntar en ny karriär – inom gymnastiken.
– Jag kommer inte kunna släppa gymnastiken helt. Mitt mål har egentligen alltid varit att bli tränare. Jag har hållit på för att jag ska kunna veta exakt hur mina gymnaster känner i samma situation. Jag har velat lära mig så mycket det bara går.
Från och med nästa termin får hon en egen grupp med aktiva i sju åtta-årsåldern. Egentligen har hon redan "smygbörjat".
Vad minns du mest från egna karriären?
– Det är så många saker. En av dem är när jag tog mitt första SM-mångkampsguld. Jag har gjort gymnastik för att det är så kul att showa och varit realist och inte sett att det funnits en möjlighet för mig att vara bäst i Sverige. Så när jag tog SM-guldet … den lyckan första gången, den var riktigt mäktig. Sen blev det jobbigare, när man ville försvara. Det är tufft att vara på topp så länge.