För en dryg vecka sedan körde hon en trippelvolt upp på DMT:n. Ställer hon den på tävling gör hon det som första dam någonsin. Trots de stora framgångarna var det så sent som i januari 2011 Lina Sjöberg bytte från disciplinen AG (Artistisk gymnastik).
– Jag ville bara testa trampolin på skoj. Jag hade ledsnat på AG:n men kände att jag inte bara kunde sluta med gymnastik, säger Sjöberg.
Men att hon skulle bli så pass bra som hon är idag var ingenting hon räknat med.
– Jag tänkte att jag testar och ser hur det går, kanske att jag skulle tävla någon Svenska cupen-tävling. Jag hade knappt tänkt att jag skulle tävla på SM. Men det ändrade sig, fortsätter hon.
När insåg du att du faktiskt var bra?
– Det måste ha varit i april 2011, då vann jag min första Svenska Cupen-tävling i DMT. Jag kommer ihåg då att jag tävlade med en dubbelvolt och då kom förbundskaptenen fram till mig på en gång och berättade att de precis startat en DMT-satsning där alla som tävlar på dubbelvolt automatiskt får vara med. Så det var ju lite taggande.
Bara en månad senare tävlade Lina sitt första SM. Även där blev det ett DMT-guld och sedan dess har Uppsalagymnasten tagit fem raka guld vilket innebär att Sjöberg leder damernas SM-liga i DMT.
– Trampolinen var jag fortfarande väldigt instabil på, jag flög mest runt. Jag tror att jag var ganska dålig på trampolin hela första året.
Efter SM gick allt väldigt snabbt. På hösten blev Sjöberg uttagen att tävla EM 2012.
– Då insåg jag att jag nog var ganska bra. Då hade jag ju i princip precis börjat och ändå skulle jag få tävla EM. Efter det insåg jag att jag var ganska nära VM-kvalet och då vill man ju bli bäst i världen.
På själva tävlingen i S:t Petersburg satte Lina ned händerna på en landning vilket gjorde att hon hamnade näst sist i kvalet.
– Jag hade precis börjat lära mig lite svårare övningar för jag visste att jag behövde köra mitt bästa. Men det var då jag började få lite mer inspiration när jag såg vad de andra körde.
Bara året senare var det dags för Sjöberg att åka till Bulgarien för att tävla sitt första VM. Hon var uttagen både i trampolin och i DMT, detta trots höga kvalkrav. I DMT-kvalet blev det en andra reservplats i finalen vilket var det bästa resultatet någonsin för en svensk dam på ett DMT-VM.
– Det gick över förväntan för jag trodde inte att jag hade någon chans. Jag landade dock utanför rutan med en lilltå vilket gjorde att jag missade finalen. Jag hade ju inte räknat med final, men hade jag hoppat någon centimeter rakare hade jag varit där.
Året efter, 2014, var det nära en EM-medalj i Portugal. Lina stod för en mycket fin prestation och låg etta efter kvalet. Men en miss i finalen gjorde att hon slutade på en fjärdeplats.
– Det var jättesurt, särskilt eftersom det skulle vara två år till nästa chans. Jag minns inte riktigt vad jag hade för mål. Jag tror att det var final, men efter kvalet var målet medalj.
Halvåret senare blev det dock en ny chans för Lina då hon återigen blev uttagen till VM. Men tävlingarna i Daytona, USA gick inte som beräknat. Diskbråcket Sjöberg en tid då tampats med gjorde att hon strök sig i trampolin. I DMT blev det en sistaplats på kvalet.
– Det var första gången jag totalt misslyckades med en kombination sedan 2012. Men snart skulle det gå bättre. Efter flera försök på EM och VM skulle det äntligen bli pallplats för Lina, och inte bara en.
I november 2015 var det dags för VM igen. Där hade Lina förhoppningar om medalj även om hon inte riktigt vågade hoppas fullt ut.
– För mig själv tänkte jag att jag ville ta medalj men utåt sa jag väl att mitt mål var final. Men alla kvällar när man har legat och tänkt på tävlingen, då har jag varit på pallen.
Och så blev det. I danska Odense blev det ett historiskt VM-brons i DMT till Sjöberg.
– Det var bara superhäftigt. Jag hade liksom planerat det, men inte vågat tro på det.
Sjöberg slog även personligt rekord i både trampolin och DMT.
– Det var extra skönt, speciellt då jag hade haft diskbråck hela året innan. Hela våren 2015 hade det ju också varit lite halvtrögt. Så det var skönt att visa att jag hade kommit tillbaka.
Men det slutade inte där. Nu i april tog Lina ännu en historisk medalj. Efter ett riktigt bra kval och en ännu bättre final stod det klart att Uppsalagymnasten tagit Sveriges första EM-guld för damer i DMT.
– Jag kände att där borde jag vinna om jag kör som jag ska, men samtidigt hade jag också mycket mer press på mig än på VM, nästan alla runt omkring räknade ju med att jag skulle vinna.
Blir du påverkad av sånt?
– Jag vet inte riktigt, det gick ju bra… men jag tror att jag blev mest påverkad av mig själv eftersom att jag hade köpt en ny finaldräkt. Jag hade precis fått godkänt att jag fick ha min egen finaldräkt men precis efter att jag beställt den fick jag veta att det godkännandet skulle sluta gälla efter året. Så det här var enda chansen att få ha den i landslaget.
– Men månaderna innan hade det gått väldigt bra på träning, så det kändes ganska lugnt.
Framöver är det både SM och NM att se fram emot. I SM hoppas Sjöberg ta guld i alla tre discipliner; DMT, trampolin och synkron. På NM hoppas hon också på att vinna.
– Men det är lite mer osäkert eftersom det bara är i trampolin.
Det största målet är dock World Games i DMT 2017, den OS-liknande tävlingen för de sporter som inte är OS-grenar.
Det är ju en bit kvar, men vad känner du är möjligt att satsa på?
– Guld, svarar Lina utan att tveka.
OS i trampolin 2020 då?
– Som läget är nu är jag långt ifrån, men jag känner ju att jag har blivit mycket bättre, och jag känner att jag kommer att bli mycket bättre. Jag tror att jag kommer vilja göra en satsning mot OS. Men fram till World Games är mitt primära fokus DMT. Men jag tror att jag kommer att skifta lite på det, så att jag har mer fokus på trampolinen. Jag vill inte säga att mitt mål är OS, men jag vill säga att det är att vara i final på ett VM.
Att DMT inte är någon OS-gren känns lite surt, menar Sjöberg.
– Men jag tror att många har förhoppningar om att det kommer att bli det. Om man tittar på herrfinalerna på VM var det helt kaos i publiken. Det var VM:s höjdpunkt. Särskilt på herrsidan, tjejerna kör ju inte lika roligt, men jag jobbar ju på att ändra på det, säger Lina med glimten i ögat.
Det återstår att se om Lina Sjöberg kan bli den första svenska damen någonsin att ta sig till ett OS. Klart är i alla fall att gymnasten gjort en imponerande resa, och vi lär inte ha sett det sista av henne på världsarenan.