Tidigare landslagssprintern Erik Hagberg har tvingats lägga av med friidrotten på grund av skador. Han är precis som många andra spänd på vad klubbkompisen Armand Duplantis kan göra på 100 meter.
De är båda bäst i världen men inte i den gren de ska tävla i. Norrmannen Warholm springer förvisso men då handlar det om 400 meter häck. Sprint är en del av träningen för stavhoppare Armand Duplantis men kan han hålla farten i 100 meter?
På onsdag får vi svaret när de två superstjärnorna möts i Zürich.
Tidigare UIF-sprintern Erik Hagberg skrattar när UNT ringer för att fråga om vem som har bäst chans att vinna.
– Det är den eviga diskussionen. Jag hade den senast för två timmar sedan med en polare, säger han.
– Ingen av dem har kört nån kortare sprintdistans på väldigt länge så man vet inte var man ha dem. Men jag har kört startblockspass med Mondo så jag har känt på honom i blocken och han är ju snabb. Jag har sett honom springa 100 och 150 meter och han har bra förutsättningar. Men Karsten Warholm har sprungit fort på länge sprintdistanser och har gjort 6,79 på 60 m vilket är väldigt fort. Pressen är på Karsten. Karsten SKA ju vinna, säger Hagberg.
Vad skulle du säga ändå talar för Mondo?
– Framförallt att han har en bra topphastighet. Han kan springa väldigt fort men det jag inte vet är hur han kommer hantera ett komplett 100-meterslopp. Stressar han igenom accelerationen är det nog kört för honom. Men man ska aldrig räkna ut honom, han är en sjuk tävlingsmänniska. Mondo är i perfekt slagläge. Han har minst press och mest att vinna.
Armand "Mondo" Duplantis sätter världsrekord gång på gång i stav men har han en chans mot Karsten Warholm på 100 meter?
Duplantis har sagt att han hoppas avverka distansen på runt 10,30 sekunder. Erik Hagberg tror det är en bra gissning – men att det också kan gå fortare än så.
– Jag tror att klubbrekordet kan vara hotat, säger han.
Klubbrekordet innehades av just Hagberg med 10,36 (har sprungit på 10,15 men med för mycket vind) men det var innan Simon Plesse kom och slog det. Nu ligger det på 10,27.
Nu 29-årige Hagberg drogs med skador under flera år och karriären tog definitivt slut i maj förra året.
– Egentligen samma dag som jag slet av min ena hälsena under ett träningspass, säger han.
– Vi hade faktiskt redan gjort allting vi kunde (för att inte åka på en ny skada) men det funkade ändå inte. När man vet det är det lättare att lägga skorna på hyllan.
Nu ser han sig själv som en glad avdankad motionär. Han håller igång hyfsat.
– Jag spelar lite tennis och kör lite friidrottsrelaterad träning. Min fot i friidrotten nu är mycket som mentor och bollplank.