Få individuella idrottare från Uppsala har lyckats med bedriften att lägga fingrarna på idrottens allra finaste medalj i de allra största mästerskapen.
Får idrottare får ens möjligheten.
När friidrotts-VM avgörs på Khalifa International Stadium i Doha, Qatar har Armand Duplantis kommit dit som ett av de största namnen – i ett av de allra största sportevenemangen efter ett olympiskt sommarspel.
Stavhoppsfinalen i Qatar är mycket mer än ett delmoment i ett mästerskap. Det är höjdpunkten. Och ingen väcker sådan uppmärksamhet som Armand Duplantis.
Det är inte bara det att han är en av de främsta, skickligaste och mest exponerade stavhopparen som friidrotten hittills fått fram.
Sånt som brukar räcka för att vinna. Han älskar också platsen han är på. När andra hukar sig för motvind och oroar sig, då njuter Armand Duplantis.
Kvalet gick inte så lekande lätt som han kanske hade hoppats och ”Mondo” tog sig vidare till tisdagskvällens final först efter att ha klarat kvalgränsen (5,75) i tredje och sista försöket.
Tidigare vunna segrar är förstås inget att luta sig mot på när det brinner till, men de som en gång vunnit vet att de kan vinna igen.
När vår reporter Thomas Lindblom träffade Armand Duplantis vid IFU Arena i somras kom fjolårets magiska EM-final på tal. Svenskamerikanen tog 6,05 meter och bara en enda stavhoppare hade där och då hoppat högre utomhus genom tiderna och det var Sergej Bubka som tagit 6,14.
UIF-stjärnan har sett finalen i repris en massa gånger – och känslan återkommer varje gång.
”Jag har egentligen inga ord för det. Det var en perfekt dag för mig. Jag visste att jag var kapabel till att göra det, men att ta sex meter för första gången och ta guld i min första mästerskapsfinal som senior var helt otroligt. Jag kunde liksom inte önska mer”
Genombrottet internationellt kom 2017 när han slog det svenska rekordet såväl utomhus som inomhus och slog nytt juniorvärldsrekord med starka 5,90 meter.
Det är två år sedan. Men Armand Duplantis har inte ens fyllt 20 år.
Det här ju inte heller någon kulmen. Vi är bara i början av resan. Kan han förvalta det här på ett förnuftigt sätt så ser vi förmodligen en av de största affischnamnen svensk friidrott haft på år och dag.
Men guldgaranti? Inte alls.
Det dräller av atleter, talanger och hoppare med fina meriter och det spås framför allt bli en duell med amerikanen och världsmästaren från London-VM, Sam Kendricks, som är innehavare av världsårsbästat på 6,06, samt polacken Piotr Lisek, som är näst bäst 2019 på 6,02.
Till sist: Vi har berättat storyn hur Armand Duplantis hamnade i Upsala IF många gånger, men den tål att upprepas. 2015 gick ungdoms-VM i Colombia. Jonas Anshelm var förbundskapten för de svenska ungdomslandslaget. Han satt också i styrelsen för UIF – och såg en blivande stjärna för första gången.
Armand Duplantis tävlade då för IK Stål i Avesta, där hans mamma Helena kommer ifrån, och där hans mormor och morfar bor. Men det fanns också en koppling till Uppsala, då mamma Helena hade tävlat för UIF i mångkamp med efternamnet Hedlund.
Duplantis, som i somras avbröt sina universitetsstudier på Louisiana State University i USA för att ge stavhoppet allt, kan nå hur högt som helst och Jonas Anshelm, som spelade sin kort rätt och värvade supertalangen, vet varför; ”Han vet precis hur han ska hantera stavarna, precis som andra är skickliga på att hantera rubikskub med fötterna, har han sin talang. Han har känslan för farten och vinden och mentalt är han oerhört stark. Det finns inga limits”