På tisdagen höll en Mondo en pressträff vid Uppsala friidrottsarena. Många olika mediehus var på plats för att få en kort pratstund med Uppsalas nyinflyttade värdsstjärna, som på torsdag ska tävla i en coronaanpassad gala i Oslo.
– Jag gillar Uppsala mycket. Ända sedan jag kom hit första gången har jag verkligen gillat stan. Det är härliga människor här och jag kan se mig själv stanna här. Uppsala är väldigt likvärdigt hur det är där jag har växt upp (Lafayette, Louisiana).
Trots att svensk-amerikanen tävlat för Upsala IF sedan 2016 har han aldrig haft något permanent boende i Uppsala. Sedan i lördags är det ändring på det. Nu bor han och familjen i Svartbäcken.
– Det är skönt att vi har en fast plats här, säger mamma Helena Duplantis, som tillsammans med sin man Greg Duplantis är Mondos tränare. På plats i Uppsala finns också Mondos lillasyster, Johanna, även hon stavhoppare.
Armand Duplantis visar under intervjun att han både förstår och pratar svenska bra. Men när det ska gå snabbt, som vid en intervju framför kameran, är det mycket lättare med amerikanska.
Att uttala stadsdelen där han bor är heller inte det lättaste. Men efter att ha ”letat” ett tag uttalar han Svartbäcken riktigt bra.
– Svenska är ett svårt språk att lära sig. Men jag jobbar på det. Jag tar svenskalektioner två gånger i veckan.
Varför flyttade du till Uppsala nu?
– Jag tävlar för Upsala IF och gillar verkligen faciliteterna, speciellt inomhusarenan. Det är ett sånt bra ställe att träna på.
Är det bättre än du är van vid?
– Nej, jag tränar på ett av de bästa ställena i USA men det här är ju ett av de bästa i Sverige jag har varit på.
Har du nåt favoritställe i Uppsala?
– Jag har ju inte varit här så länge men jag och min kompis Isak (Andersson) brukar gå ut i skogen.
Hur är det att vara en av Uppsalas mest kända personer?
– Jag? Tror du att jag är det? Tack! Jag vet inte ...
Känner du dig som en stjärna?
– Stjärna är ett sånt stort ord att sätta på mig själv. Jag blir smickrad om nån säger men skulle inte beskriva mig själv som det.
Under tisdagen kom beskedet att Armand Duplantis tilldelas Victoriastipendiet. Han får stipendiet för de två världsrekorden som han satte inom loppet av en vecka
– Sista året har varit galet för mig. Nyss var jag ett barn som hoppade på bakgården och försökte se hur bra jag kunde bli. Nästa dag får jag ett pris av prinsessan Victoria. Det är fortfarande crazy för mig.
Du ska tävla i Oslo nu. Hur är formen?
– Det är svårt att säga. Jag är laddad för att få tävla men jag har inte haft riktig träning på ett tag nu, de sista månaderna, och jag är inte jag är mitt livs form direkt. Jag tror att jag kan hoppa skapligt men hur högt är svårt att säga.
Att be om ett nytt världsrekord under dessa förutsättningar låter som för mycket begärt och det skulle enligt Duplantis inte heller räknas då det bara är han och en annan hoppare på plats.
– Jag tror att jag kommer att hoppa bra, det kommer att bli underhållande.
Du är bevisligen den bäste just nu, men hur rankar du dig i historien?
– Jag önskar att jag kunde tävlat mot Bubka när han var som bäst. Men att vara bäst någonsin … jag har inte uppnått tillräckligt mycket än när det gäller mästerskap för att säga att jag är bäst.
I augusti väntar ett mästerskap av mindre dignitet – SM på hemmaplan.
Lovar du ett världsrekord då?
– Nej, det lovar jag inte men jag kommer att försöka.