Den svenske OS-ettan utmanades främst av amerikanerna KC Lightfoot och Chris Nilsen.
Duktiga motståndare, visst – men ingen som egentligen håller "Mondo"-klass.
Lightfoot och Nilsen försvann på 5,91, en höjd som svensken klarade med god marginal redan i sitt första försök.
Därmed var galasegern klar och efter att ha gått via 6,05 – som han klarade i tredje försöket – flyttade Duplantis upp ribban till världsrekordhöjden 6,19.
Rejält med extra vilotid fick han då arrangörerna hade fullt sjå att få höjden på plats. Det räckte inte ändå. Närmast var han i sitt andra försök, som fick publiken att brista ut i ett samfällt "aah".
Till skillnad mot i fjol, då Duplantis vann säkert på sex meter jämnt, men sedan missade tre gånger om på dåvarande utebästanoteringen 6,15, hade han och de andra friidrottarna i år hjälp av publiken.
Runt 30 000 fanns på plats i Bryssel. Och merparten var kvar ända till svenskens sista försök, då alla andra tävlande redan var klara sedan länge.
– Det lyfter vår insats att ha fansen där, konstaterade Duplantis på förhand.
OS-ettan har i år som bäst hoppat 6,10 både inomhus och utomhus. Hans egna världsrekord ligger på 6,18 från en inomhusgala i Glasgow i februari i fjol. Utomhus har han hittills som bäst nått upp i 6,15, i Rom i september 2020.
Diamond League-galan dominerades i övrigt av världsårsbästa på en engelsk mil av nederländska Sifan Hassan på 4.14,74 och en repris på OS-finalen i damernas höjdhopp, där ukrainska Jaroslava Machutjich fick revansch på ryska Marija Lasitskene och vann på 2,02.
För svensk del satte dessutom Lovisa Lindh personligt årsbästa på 800 meter med 1.59,49. Svenskan slutade sexa i ett lopp som vanns av Jamaicas Natoya Goule.