Erik Hagberg i IFU-arena
Det är har gått drygt två år sedan UNT senast träffade UIF-sprintern Erik Hagberg i IFU Arena. Då hade han precis lämnat rullstolen efter att knäskålssenan (patellasenan) gått av i hundrametersloppet på Finnkampen – en skada som potentiellt hade kunnat avsluta hans sprintkarriär.
– Jag bestämde mig direkt för att rehabilitera som en elitidrottare, oavsett om jag ville sluta med friidrotten eller inte. Det handlade inte om att ge sprinten en chans, utan att det annars hade påverkat mig i resten av mitt liv, säger Erik Hagberg till UNT.
– Jag vill ju kunna spela fotboll med mina framtida barn, eller bara kunna böja mig ned efter smörkniven jag tappat på golvet. Ja, det var på den nivån, och jag visste att jag skulle tacka mig själv om 50 år.
Hur har skadetiden varit för dig de senaste två åren?
– Jag hade varit skadad flera gånger tidigare, men inte på det här sättet. Ingenting har kommit nära vad den här skadan har ställt för krav på mig. Det har varit extremt tufft.
Erik menar också att en av svårigheterna med skadan har varit att han inte haft någon att se upp till.
– Jag vet inte någon kortsprinter som dragit patellasenan och sedan kommit tillbaka. Det går inte att hitta någon, så jag har fått leda vägen själv. Jag har bland annat använt hashtaggen "patellartendonrupture" på Instagram, och det har lett till att flera skickat meddelanden till mig. Det har varit ganska kul, att få ge tips och hjälpa andra med samma skada.
I dag är den tidigare EM-sprintern närmare en comeback än någonsin. Egentligen gjordes den redan i somras, fast på den något längre distansen 400 meter. På Eriks Instagramkonto fick hans följare se ett videoklipp av loppet, där han stapplade in på upploppet med mjölksyresprutande ben.
Det tillhör förövrigt inte det normala att Hagberg kommer till start på någon annan sträcka än 60 och 100 meter. Hans personliga rekord på 200 meter sattes exempelvis för tio år sedan, då han inte var äldre än 16 år gammal.
Beslutet om att göra en comeback på just 400 meter togs bland annat för att Erik inte har maxhastigheten som krävdes för de korta sprintdistanserna, men även för att avdramatisera återkomsten till tävlandet.
– Jag behövde döda några demoner, eftersom jag sist ute på banan förstörde två år av mitt liv som friidrottare. Det handlade inte alls om att göra några bra tider. Farterna är ingenting vi är oroliga för, det är tekniken som inte håller för att springa riktigt fort just nu.
– Tekniken sitter när jag springer runt 90 procent av mitt gamla max. Men min känsla av vad exempelvis 80 procent är i dag, är också 80 procent av mina gamla tider. Det är väldigt positivt. Varje steg man tar är en bra för utvecklingen, även om det inte innebär kval till ett EM än.
Erik Hagberg med sin träningsgrupp i IFU-arena
Erik utesluter dock en inomhussäsong till vintern. Målet blir i stället att göra sin comebackssäsong till sommaren 2022, fast även då utan starter på 100 meter. Erik ska i stället endast springa 400 meter under hela säsongen.
– I mitt huvud tänker jag ändå att jag ska springa fort. Första målet är att springa under 50 sekunder, men jag är inte nöjd där. Det ska egentligen gå mycket snabbare än så.
– Det ska också bli väldigt spännande med någonting annorlunda. Om det går jättebra håller jag ingen dörr stängd, men planen är sedan att gå ned till 200 meter, för att så småningom börja springa 100 meter igen.
– Men bara det att jag sprintar igen är mer än vad väldigt många trodde när patellasenan gick av. Det har varit ganska skönt för mig, att pressen om att snabbt komma tillbaka inte riktigt funnits. Folk är mer förvånade över att jag kan springa igen.
Till sommaren 2022 hoppas Erik kunna få en skadefri säsong, beståendes av enbart 400 meterslopp.
Till sommarsäsongen har han suttit upp ett lite mjukare mål, som han inte anser låser honom alltför mycket.
– När de bästa i Sverige står på startlinjen, då ska de ändå svettas. Jag vill att de ska känna "Fan, Erik är här". Det är svårt att säga en specifik tid jag vill springa på, mest för att det är så mycket som kan hända och faktorer som kan gå åt olika håll. Det enda jag vet är att det kommer gå över förväntan.
I träningsgruppen finns även den tidigare EM-löparen på 400 meter häck, Isak Andersson – någon som ur ett träningsperspektiv vet vad som kommer krävas av Erik i den nya satsningen.
– Man kan säga att han blir någon typ av referens mot vart jag vill, speciellt om jag lyckas matcha honom på träning. Träningsgruppen i sig är också ett sjukt kul gäng.