Wiss tror att man kan prestera bättre inom sin idrott efter en graviditet just för att man har något mer än bara idrotten som har betydelse i sitt liv.
– När jag var yngre och tävlade hamnade jag lätt i prestationsångest, ibland tävlade fast jag inte riktigt mådde bra i det. I dag känner jag att det är en sådan himla lyx och ett privilegiet att få stå på startlinjen. Jag njuter och är tacksam över min kropp att den tillåter det, det tror jag är en av mina största styrkor. Varför jag varit duktig på att prestera när det gäller eller på tävlingar, jag står faktiskt på startlinjen och njuter av att vara där, säger hon.
Den tidigare Upsala IF-sprintern lade spikskorna på hyllan och slutade med friidrotten som 19-åring. Som de flesta nyblivna studenter valde hon då att åka ut och upptäcka världen och struntade i allt vad träning innebar.
– Det var första gången som jag släppte träningen helt. När jag sedan kom tillbaka så saknade man väl egentligen bara att känna sig stark och hälsosam så då började jag träna igen men kände mig nog ganska vilsen, säger hon.
Några år senare fann Sara Wiss träningsglädjen genom crossfit och sakta men säkert började även tävlingsinstinkten att göra sig påmind. Under tre år tränade och tävlade hon i crossfit och var nu starkare än någonsin.
– Undra vad det här skulle kunna göra sig i sprint, funderade hon och började känna sig nyfiken på att ta upp friidrotten igen.
– Men då blev jag sedan gravid med mitt första barn.
Under graviditeten bestämde hon sig sedan för att när hon blivit stark nog, efter graviditeten, så skulle hon testa på friidrott igen.
– Först var det en längtan, när jag var höggravid, efter att få känna sig sådär fri och stark i kroppen. Då tänkte jag att jag bara vill kunna springa snabbt, hoppa och känna mig sådär spänstig. Jag började sakna den träningsformen som friidrotten gav, säger hon och fortsätter:
– Så då visste jag redan, jag ska under ett år träna så jag känner mig stark i kroppen igen sen när min son är ett år ska jag kolla om det finns en möjlighet att testa på friidrott.
Wiss tror att vi skulle få se fler bättre resultat och längre idrottskarriärer om alltfler kvinnor skaffar barn under karriären.
Sagt och gjort. Sonen Rasmus föddes 2017 och några veckor efter förlossningen började hon styrketräna. Ytterligare några veckor efter det började hon jogga lite lätt och i kombination med detta körde hon mammaträning på ett crossfitcenter.
– Jag hade ändå förberett mig på en progression, att börja lugnt och sedan öka på. Jag gjorde inte samma typ av träning men kunde ändå följa min plan rätt bra.
Vad gav mammaträningen?
– När man har tränat på en hög nivå så har man styrka och kapacitet att lyfta tungt eller springa snabbt. Att där förstå att jag kanske inte ska använda mig av min kapacitet tidigt efter graviditeten utan faktiskt låta kroppen läka. För även om det inte syns utanpå så läker saker fortfarande inuti. Jag fick jobba med mitt tålamod för jag var van att trycka på hårdare.
Vad var det svåraste med att komma tillbaka?
– Både under graviditeten och efteråt så kände man en annan trötthet. Jag vet att det var någon gång under graviditeten som jag kände att jag var så trött så det fanns inte ens ett sug på att träna och jag funderade då om det någonsin skulle komma tillbaka. Det var som att jag inte ens saknade träningen för att jag inte hade energin.
Hon har gjort aktiva val för att kunna kombinera sin elitidrott med livet som tvåbarnsmamma.
Vid 31-års ålder, efter ett tolv års långt uppehåll, tog hon upp friidrotten igen.
– Jag hann träna regelbundet i ungefär ett halvår innan jag tävlade och då så sprang jag mitt personrekord första tävlingen, säger Wiss.
Hur var det?
– Det var jättekonstigt, säger hon och skrattar.
– Jag förstod ingenting, att jag kunde vara så snabb direkt då redan. Jag hade inte förväntat mig det. Mitt personrekord var från när jag var kanske 17 år. Jag hade någonstans tänkt att kunde jag springa under 13 sekunder det året så hade jag varit supernöjd och mitt personrekord var då 12.64.
Under två säsonger tävlade Wiss och lyckades pusha ner sitt personrekord till 12.00 innan hon blev gravid med sitt andra barn.
– Det var planerat. För att vara helt ärlig så var första tanken att vi skulle ha lite tajtare mellan barnen, runt 2,5 år men då kände jag bara att jag njöt så himla mycket av friidrotten och tyckte det var så kul. Det var nästan som att vi väntade lite för att jag inte kände mig redo, säger hon.
Hon hade gjort det förut och visste nu att hon kunde göra det igen. Hon satte direkt upp en tvåårsplan med veteran-VM i Finland i sikte och sade till sin tränare "när jag kommer tillbaka är jag 35 år och då ska jag springa personrekord".
Men. Alla graviditeter ser olika ut.
– Och det vet jag ju, via jobbet. Så jag fick en liten knäpp på näsan för med andra graviditeten så kunde jag inte träna alls de tre första månaderna, jag kräktes så fort pulsen gick upp, säger hon.
Wiss fortsätter att sikta på att slå sina personrekord, nu med sönerna Rasmus (6 år) och Lias (3 år) i publiken.
Det blev sedan en traumatisk förlossning med ett akut kejsarsnitt där Wiss förlorade 3,5 liter blod och tvingades till dubbla operationer.
– Det blev en väldigt tuff start. Att återhämta sig från ett snitt var ju helt nytt för mig, att få ihop det med en bebis och en storebror. Jag minns att jag där och då tänkte att jag låg efter min tvåårsplan men samtidigt gjorde inte det så mycket för man var ändå i den bubblan man var i då.
Trots den tuffa starten som tvåbarnsförälder fick hon med sig en viktig lärdom: att inte känna någon stress över att komma igång med träningen efter en förlossning. För två år senare, år 2022, kunde hon faktiskt titulera sig som världsmästare.
– Det kan ge mer negativa känslor. Ett år efter graviditeten så är jag helt säker på att det inte spelade någon hur mycket jag tränade de sista månaderna innan eller efter förlossningen för du behöver ändå återhämta dig och landa i det nya.
Vad tror du är viktigt för att en kvinna ska våga skaffa barn under karriären?
– Framförallt, när någon blir gravid att säga grattis och fråga ”hur kan vi hjälpa dig och stötta dig på bästa sätt?” i stället för att utgå från att karriären är avslutad. Sedan kunskap, hur man kan och ska träna. Att få stöd i sin träning precis som man skulle fått stöd om man behövde rehab. Ekonomiskt också, att man absolut inte ska bli av med sina bidrag.
Två år efter att hon fött sitt andra barn, Lias, tog hon VM-guld och Europarekord på veteran-VM i Tammerfors, Finland.
Sara Wiss satsar fortfarande på att slå sina personrekord och att bli ännu bättre. Även att kunna konkurrera mot de bästa kvinnorna i Sverige.
– Att kunna ta en SM-medalj som 37-åring hade varit ett jättehäftigt mål, säger hon.
På hemmaplan har hon nu en treåring och en sexåring.
– Det är full fart. Jag ser ändå ljuset i tunneln nu för det känns som att nu när den yngsta är tre så kanske vi är förbi det värsta vabbandet där man drar hem allt, avslutar hon.