Maratondebuten skedde i Stockholm 2018. Innan dess hade Carolina Wikström mest sprungit för att hålla igång och må bra. Hon hade visserligen tävlat i alltifrån millopp ända upp till Lidingöloppets 30 kilometer. Men det var efter det där första genomförda maratonloppet som allting tog fart. Tiden 3.11,46 var en lovande start.
– Jag anmälde mig till Stockholm och började med en mer och mer strukturerad träning. Sedan gick det bra och gav mersmak. Nu satsar jag seriöst och målmedvetet, berättar Wikström.
Bara fyra maratonlopp senare, i tyska Frankfurt i höstas, gick hon i mål på fantastiska 2.33,49. En notering som förde henne upp på nionde plats på den svenska genom-tiderna-listan.
– Jag tror inte att jag kommer att kunna slå den känslan igen. Oftast har man någon slags förväntan att springa snabbt men jag hade aldrig tänkt den tiden. Jag slutade att kolla på klockan på slutet, jag visste att det var bra nog, och kunde bara springa och njuta, säger Wikström om vad som då var en putsning av det egna personliga rekordet med nio minuter.
Men hennes satsning innefattar inte enbart fullängdsmaraton. Hon springer gärna millopp och den här våren tänkte hon satsa lite extra på halvmaraton. Perset på halvmaraton var fram till i helgen från andra (!) halvan av Frankfurt marathon på tiden 1.15,42. I Barcelona putsade hon den tiden – med fyra minuter – till 1.11,44. Därmed var hon klar för EM i Paris i augusti. Och till VM i Polen om en månad. Men nu kan OS-kval till ett helt maraton hamna i fokus. De två sistnämnda ligger dock dessvärre lite för nära varandra i tid. Hon kan tvingas välja.
– Jag ska diskutera med min tränare, berättar hon om den uppkomna situationen.
Hon har fått hjälp med träningsupplägg via sin klubb LK Roslagen och numera har hon en personlig tränare i Christian Mundt. Löpträningen äger ofta rum vid Fyrisån. När hon är ute på långpass kan hon springa runt Sunnersta. Är det kortare kan det bli i Hågadalen. Hon springer varje dag och har det inte blivit ett längre pass på ett par mil kan hon dra på sig löparskorna två gånger. Nyligen slog hon rekord i antal mil på en och samma vecka med att avverka 16 mil.
Hur klarar kroppen det?
– Jag tävlade nog lite för mycket i våras då jag fick löparknä, en överbelastningsskada som försvann ganska snabbt. Men annars går det bra.
Vad är det som är så roligt med löpning?
– Jag får en adrenalinkick. Det är härligt att känna sig snabb och stark.
På dagarna studerar Carolina Wikström på läkarlinjen på Uppsala Universitet. Hon är inne på den sista terminen.
Hur går det att kombinera läkarstudier med att springa 16 mil på en vecka?
– Det går bra. Jag får gå upp lite tidigare än alla andra. Man är också mer flexibel när man är student än när man jobbar.
När hon tränar så hårt och ofta gäller det att få sig tillräckligt med mat. Men hon är inte alltför noga med att äta vissa saker eller på fasta tider.
– Det enda jag fokuserar på är att det är mycket mat. Sedan äter jag mycket godis och glass. Jag förstår helt enkelt inte hur man ska få i sig tillräckligt annars. Och jag ser inget problem med att unna mig lite sötsaker.
Har du några tider du drömmer om?
– Drömmen är väl att gå under 1.11 på halvmaraton i framtiden och på maraton under 2.28.