Nu vill anfallaren bidra med sina offensiva krafter i Uppsala fotbolls slutskede i allsvenskan.
Det var i slutet av april som Wilma Öhman, efter bara fyra matcher i Uppsalatröjan, slet av hälsenan och säsongen sades vara över. I måndagens match mot Växjö gjorde anfallaren däremot en efterlängtad comeback när hon byttes in i den 78:e minuten.
– Det var jättekul att vara tillbaka, det var inte något jag hade räknat med när jag skadade mig. Jag räknade nog ut den här säsongen så att jag fick chansen att göra det var jätteroligt, säger hon.
Rehabiliteringstiden för en hälsenebristning brukar ligga på ett spann mellan sex till tolv månader. Öhman var tillbaka redan efter fem månader och har nu tränat tillsammans med laget i tre veckor.
– Jag märkte relativt snabbt att det gick bra och snabbare än förväntat, jag fick inga bakslag. Jag började springa tre månader efter operationen och efter det trappade vi upp det ganska snabbt. Där kände jag nog att det kanske finns en möjlighet att komma tillbaka den här säsongen, säger hon och fortsätter:
– Jag hade nog inte förväntat mig det men satte mest upp det som ett mål för att ha en morot att ta mig till gymmet dag ut och dag in. Vid den tidpunkten hade jag siktet inställt på de två sista matcherna, att det blev redan nu var bara en bonus.
Vad har varit jobbigast under den här tiden som du har varit borta?
– Det är min första långtidsskada så det jobbigaste var nog i början att acceptera att den här säsongen försvann när det kändes så bra på försäsongen. Det här året i Uppsala var lite tänkt som en revansch för mig då jag hade haft lite sega år innan.
Öhman kommer tillbaka i ett tufft läge då Uppsala inte längre har den allsvenska platsen i egna händer utan ligger på nedflyttningsplats, en poäng bakom Brommapojkarna.
– Det är ett spännande läge även om det är kniven mot strupen. Det är klart att jag hade velat komma tillbaka lite innan och varit i ännu bättre form i det här skarpa läget. Jag känner att jag vill vara med nu de sista matcherna och bidra så mycket jag kan offensivt.
På söndag väntar måstematchen mot Kalmar, där behöver laget ta tre poäng för att ha någon chans att hålla sig kvar.
– Jag tycker inte man märker av i träning att nerverna är så pass påtagliga att det oroar mig eller att vi har tappat tron på det. Jag har full tro på laget och på det vi ska göra på söndag.
Kommer du att spela?
– Tanken är väl att jag ska få minuter för att komma in i det. Sedan får man väl se hur matchbilden blir och vad som är lämplig speltid, avslutar hon.