Castegren fick vara hemma och pappaledig i två dagar efter att Frans kommit till världen, sedan var det tillbaka till fotbollen igen.
Siriusspelaren Henrik Castegren och sambon Emelie Rönnlöf träffades i gymnasiet i Norrköping och har hållit ihop sedan dess. I mars har de varit tillsammans i snart elva år och för tre år sedan fick de sonen Frans.
– Det är det största jag har varit med om hittills, där och då var det svårt att sätta fingret på det hur det kändes. Det var mer en överväldigade känsla, vilket ansvar vi har och vilken "blessing" det är att vi får ha ett barn, säger han.
När Frans var beräknad (1 oktober) var fotbollssäsongen med IFK Norrköping fortfarande i full gång. Castegren var hela tiden på "stand by" och hade telefonen redo på varje träningspass utifall något skulle hända på hemmaplan. På bortamatcher skippade han att åka med lagbussen och för att istället ta bilen med någon från klubben så han snabbt kunde ta sig hem.
– Jag kände att det var viktigt och klubben i fråga var väldigt hjälpsam med att fixa de bitarna. Det var skönt för min del också att veta att jag snabbt får reda på något även fast jag inte var hemma.
Försvararen kom till Sirius, från det polska laget Lechia Gdansk, i juli.
27-åringen fick sedan vara pappaledig och hemma i två dagar efter förlossningen innan det var dags att återvända till jobbet.
– På något sätt när man spelar fotboll så är man inställd på det. Det är en så pass stor del, det är någon slags tyngd i det av någon anledning. Om man jämför dem så är fotboll ingenting egentligen jämfört med vad ett barn är.
Var det mentalt jobbigt att gå ”tillbaka till jobbet” och ställa om?
– Det är klart att det var svårare men det är något med att kunna koppla på när det är träning och match man gör det lite per automatik. Man var tvungen att göra det och ställer in kroppen på det. Men såklart, så fort jag lämnade hemmet till det att jag klev in på fotbollsplanen så var tankarna på hur det var där hemma.
Att bli pappa är det största 27-åringen varit med om: "Det var en överväldigande känsla".
Att vara professionell fotbollsspelare skiljer sig mycket från andra "vanliga" jobb, menar Castegren. Det finns ett stort åtagande i avtalet man skriver med sin fotbollsklubb och känslan är att han alltid måste finnas tillgänglig för sin arbetsgivare – på gott och ont.
– Det är väl där jag kan känna den stora skillnaden gentemot andra pappor som jag känner. De får kanske lite mer tid med sina barn, har rätt till pappaledighet och sådana grejor. Fotbollen kräver väldigt mycket fokus i livet och man kan ibland känna att det jobbet prioriteras på ett annat sätt än vad andra jobb kanske gör.
Henrik och hans sambo Emelie Rönnlöf fick en tuff start på det nya livet när Emelie drabbades av en förlossningsdepression.
Att bli föräldrar är en stor livsomställning i sig och paret fick minst sagt en tuff start på det nya livet när Emelie drabbades av en förlossningsdepression.
– Det blev verkligen en omställning, från att inför träning och match kunna ha sitt största fokus på att maximera allt du har till att det fick komma i andra hand och man fick ta det lite på uppstuds. Man fick en annan distans till det hela, säger han och fortsätter:
– Det blev ju att man bara körde på och tillät inte sig själv att känna så mycket. Där och då kände jag inte av det men när hon sedan började må bättre efter en tid och jag kände att jag kunde slappna av lite det var väl då jag fick smällen och mådde lite sämre.
Hur yttrade det sig?
– Jag var trött och hade svårt att jobba med mina tankar. Man kände sig nere och inte helt hundra. Det var däremot inte alls så tufft eller varade lika länge som det var för Emelie.
Att vara professionell fotbollsspelare skiljer sig mycket från andra "vanliga" jobb, menar Castegren.
Castegrens karriär avgör vart i landet, eller världen, familjen kommer att hamna och det är svårt att kunna planera sin framtid. På en sekund kan livet ta tvära kast och familjen måste packa ner sitt liv i en resväska för att flytta och ställa om.
– Det är nackdelen men det här livet. Det Emelie gör för mig kommer jag aldrig att kunna ge tillbaka till henne på samma sätt. Det är en väldigt speciell situation i och med att långsiktigheten inte finns där. Framför allt när Frans sedan kommer upp i åldrarna, hur han kommer att tackla det med kompisar och så.
Finns det några fördelarna?
– Vi får upptäcka och uppleva många ställen och platser som man kanske inte hade gjort annars. Man växer som människa och träffar nya människor. Det är det som är det positiva i det även om det finns många nackdelar. Hade man kunnat stanna på en och samma plats men kunnat flytta och spela i olika lag hade ju det varit optimalt, att man hade haft sin familj och sina nära och kära nära på plats, avslutar han.
Siriusspelaren berättar han för UNT hur det är att kombinera livet som professionell fotbollsspelare och pappa.