Caroline Albo, 44, initiativtagaren bakom laget Vaksala veteran.
När UNT rullar in på Årsta IP är det ett sprudlande glatt gäng som står och väntar bredvid fotbollsplanen redo för att snart köra igång kvällens träning.
Jag gissar att det är er jag ska träffa idag?
– Är det så uppenbart? säger en ur gänget, och alla skrattar.
Det är tisdag och Vaksala dam veteran ska köra veckans första träningspass. Idén till ett veteranlag föddes när Caroline Albo, 44, för tre år sedan satt på Studenternas och tittade på Uppsala fotboll med en kompis.
– Det där ska vara vi ju, sa jag till henne. Varför spelar inte vi?
Efter det började processen från idé till verklighet. Albo tog tag i saken och mejlade till Vaksalas kansli och frågade om de ville starta ett veteranlag. När klubben lämnade ett positivt besked började hon höra runt med sina kompisar, som även de hörde runt med sina kompisar. I december år 2019 stod de på Årsta IP och körde sin första träning.
Trodde du att det skulle vara så många som skulle nappa?
– Det var svårt att veta. Jag märkte ganska fort att det fanns ett stort sug. Jag är överraskad över att det var så många som nappade, började, fortsatte och har hållit sig skadefria. Vi är lite äldre, första säsongen var det några skador. Vissa började och föll bort ganska snabbt. Av det laget som är idag så är det många som har hållit på länge och tränat kontinuerligt, säger hon.
Alla i laget har en tidigare fotbollsbakgrund. För vissa var det nästan 30 år sedan de senast rörde vid en boll, andra har spelat i högre divisioner för länge sedan och andra har i princip bara spelat ungdomsfotboll. Något de alla har gemensamt är glädjen till fotbollen och att de delar visionen att åldern inte ska ha någon betydelse för att utöva den.
Sofia Söderholm, 50, är den äldsta spelaren i laget och slutade spela fotboll vid 16-17 års ålder. Hon fick höra talas om det nystartade laget via sonens innebandykompis mamma.
– Vi har suttit på läktaren och tittat på våra barn när de spelat både innebandy och fotboll. Så frågade hon mig "Du har väl spelat fotboll?". Ja men snälla du, sa jag. Det var väl 30 år sedan. Men sedan kom jag ner hit i december för tre år sedan och det var fullt med snö här. Det var jättesvårt och jätteroligt så jag tänkte att jag måste vara med, säger hon.
Sofia Söderholm, 50, är lagets äldsta spelare.
Hur har dina barn reagerat på att mamma har börjat spela fotboll igen?
– Först så garvade de lite, eller det gör de väl ganska ofta. Sedan tycker de nog att det är lite coolt ändå. Jag har tidigare varit tränare till barnens lag, man har stått här och hållit i ordning på barnen. Fixat och donat, nu får man helt plötsligt göra allt själv. Det känns lite lyxigt.
I och med att fotbollsskorna har legat på hyllan ett längre tag för Söderholm än för vissa andra i laget så har det för hennes del varit en ganska lång uppvärmningssträcka för att kunna hänga med. Hon berättar att hon har sett allt som en utmaning och uppmanar folk i hennes egna ålder att våga prova.
– Man kan göra det på många olika nivåer, man måste inte bli bäst, säger hon.
Vad har det är betytt för dig?
– Det har betytt jättemycket. Jag har fått träna, spelat fotboll, träffat andra trevliga vuxna människor och fått 20 nya vänner. Det var win, win, win. Det har gett så himla mycket.
Vaksala dam veteran blev seriesegrare i division 5 södra.
Det börjar droppa in allt fler spelare på Årsta IP och nu är det bara några minuter kvar innan det är dags för det sprudlande gänget att värma upp under det orangegula skenet från fotbollsplanens strålkastare. Nästan 20 år yngre än Sofia Söderholm är trion Angelica Karlsson, 29, Ellinor Norman, 31, och Kajsa Holm Asplund, 33, som tillhör lagets yngre garde. De är tacksamma att det nu finns en plats för dem att fortsätta spela fotboll på en seriös nivå – men inte elit.
– När jag spelade för länge sedan upplevde inte jag att det fanns någon riktigt bra nivå för tjejer i en högre ålder. Du ska inte behöva vara elit men du vill ändå ha en seriös, bra nivå och kunna hålla på länge. När man spelar och är runt 28 år så har man nästan blivit en lagmamma. När jag var yngre hade jag ingen tanke på att jag kunde spela fotboll när jag är mellan 30–40 år, jag har inte haft en sådan förebild. Det tycker jag känns bra att vi kan visa tjejer i klubben att vi har precis lika roligt som de har och nästan samma förutsättningar, säger Norman.
Lagets yngsta spelare: Kajsa Holm Asplund, 33, Angelica Karlsson, 29, och Ellinor Norman, 31.
– Och den här sammanhållningen som finns här, jag tror aldrig jag har varit med om den tidigare i något lag. Det är annars alltid lite intriger och drama bland tjejlag. Men här är det positiv stämning och alla är glada av att komma hit. Det är så himla skönt, fyller Karlsson i.
Det är en sammansvetsad grupp och ett gäng vinnarskallar som fortfarande strävar efter att utvecklas och bli bättre fotbollsspelare. De har blivit en stor trupp, vilket gör att det på slutet blev lite konkurrens om att få spela matcher.
– Vi försöker dela på speltiden så jämnt som möjligt utifrån våra individuella förutsättningar. Sedan betyder det jättemycket att det inte står och faller på att man inte kan vara med och spela en helg, säger Holm Asplund.
Nu vann ni dessutom serien, vad säger ni om det?
– Vi hade som mål att vinna serien och det var det som gällde. Vi har tagit varje match superseriöst, säger Norman.
– När man kom till vissa matcher och motståndarna sett vår ålder på pappret så är det nog många som har tänkt "Vad är det vi kommer att möta?", men sedan så vann vi serien och förlorade bara en match. Det visar att det finns "go" i de här tanterna också, säger Holm Asplund.
En av anledningarna, får man väl ändå säga, till seriesegern är lagets tränare Athanasios "Athan" Kargiotis. Han fick frågan om att träna veteranlaget inför förra säsongen och är dessutom huvudtränare för tjejlaget Vaksala dam 2.
– Det har varit jättekul att träna det här gänget som prioriterar fotboll och har viljan att utvecklas, säger han.
Huvudtränaren Athanasios Kargiotis tycker det är kul att träna Vaksala-laget för deras vilja att utvecklas.
Vad är den största skillnaden med att träna 19-åringar och 30–40-åringar?
– De är mer bestämda, de vet exakt vad de vill. De kommer till träningarna och balanserar livet med familjen och jobbet och allt. Det är en bra miljö för en tränare att utvecklas. Jag tror inte heller att det finns någon åldersgräns på utveckling, både som individer och som ett lag. För mig är det ingen överraskning att de har vunnit serien.
Vad tror du det betyder för unga tjejer att se att man fortfarande kan spela fotboll när man blir äldre?
– Det betyder mycket, de blir verkligen förebilder.