PÄ ett rÀcke stÄr tvÄ smÄ pyroteknikpjÀser redo att brÀnnas. Just den hÀr pjÀsen kommer vi Äterkomma till senare.
Framför hemmastÄ pÄ Studenternas stÄr dagen till Àra en tvÄ meter hög struktur gjord av vita plaströr och silvertejp. Strukturen Àr tÀckt av en banderoll med orden "115 Är som stadens stolthet".
LÀngst ner pÄ lÀktaren pÄgÄr en frenetisk verksamhet. Unga killar, alla klÀdda i jeans och svarta tröjor, springer fram och tillbaka med silvertejp och flaggor. Dagens lÀktararrangemang har planerats i veckor och har kostat mÄnga tusen kronor. Klubben har slÀppt in supportrarna i förvÀg sÄ att allt kan vara fÀrdigbyggt nÀr övriga besökare slÀpps in. FrÄn taket hÀnger stÄlvajrar som ska stötta upp hela den hemmabyggda strukturen.
Det Àr en spÀnd förvÀntan innan inmarschen. Alla vet vad som ska hÀnda. Supporterpoliser stÄr och smÄpratar vid lÀktarentrén lÀngst bak. Visar sin nÀrvaro, men hÄller sig borta. Framför lÀktaren stÄr tvÄ brandskyddsansvariga frÄn klubben. Med tio minuter kvar drar de pÄ sig sina brandsÀkra handskar. LÀngst fram pÄ lÀktaren har ett omrÄde spÀrrats av med ett röd-vitt avspÀrrningsband. Inte av klubben, utan av supportrarna sjÀlva.
Plötsligt försvinner alla killarna i jeans och svarta tröjor bort ur polisens Äsyn. Precis framför klackledaren ligger en stor flagga. Stor nog att rymma ett tjugotal personer under. DÀr samlas man för att sÀtta pÄ sig identiska jackor och luvor. Polisen ser allt, övervakningskamerorna rullar.
NÀr inmarschen startar flödar killarna ut frÄn sitt gömstÀlle. Identiskt svartklÀdda springer man med bengaler i hÀnderna genom det avspÀrrade omrÄdet. PÄ en given signal tÀnds allt. Tjock rök i blÄtt och svart bolmar ur de smÄ facklorna och omfamnar de sjungande supportrarna.
Vid inmarsch tÀndes bengaler i blÄ-svart.
En grupp yngre killar, runt 12-ÄrsÄldern, stÄr storögda lÀngst fram vid avspÀrrningarna och insuper spektaklet. Först med upphetsning, sedan med en mild rÀdsla nÀr bengalröken fyller deras lungor. Med tröjorna uppdragna över munnen stÄr de ÀndÄ kvar. Ingen vill vara den som ger sig.
Vid inmarschen tÀnds bengaler i blÄtt och svart.
SĂ„ börjar den andra akten. Banderollen tappar sitt övre lager och blottar en ny text. "1907â2022" stĂ„r det i genomskinliga bokstĂ€ver, bakgrundsbelyst av röda facklor i de svartklĂ€dda killarnas hĂ€nder.
NÀr spektaklet Àr över försvinner bengalbrÀnnarna in under flaggan igen. Man byter om, och kommer ut ur flaggan i civila klÀder. Snabbt och hafsigt river man plaststrukturen för att kunna se matchen som nyss börjat. Banderollen ramlar in mot planen och rör nÀstan mÄlburen i bakkant. Klubbens brandskyddsansvariga griper in och drar snabbt undan den numera kasserade rekvisitan.
SÄ Àr matchen igÄng. Klackledaren, en man i 30-ÄrsÄldern med bar överkropp och rakad skalle, tar ton genom sin megafon. Strax under bröstet har han tatuerat in samma Ärtal som pÄ banderollen: 1907.
Klackledaren frÄn AC Majoris manar pÄ stÄplatspubliken.
LÀngst fram pÄ lÀktarens trÀrÀcke stÄr en utbrÀnd bengal kvar. En av de yngre pojkarna stÄr nyfiket och betraktar resterna av spektaklet han nyss bevittnat. Plötsligt gör han sÄ som smÄ pojkar gÀrna gör. Nyfikenheten blir för stor, precis som att slicka en lyktstolpe i vintertid.
Han lÀgger handen mitt i den utbrunna bengalen. NÀr hettan möter hans hud drar han snabbt bort handen igen. Pojken viftar lite och försöker sopa bort det vita bengaldammet. Det gör ont, det syns. Men sÄnt vill inte 12-Äriga pojkar berÀtta för sina killkompisar, sÄ i stÀllet försöker han skratta bort saken.
Det hela bevittnas av Sirius Supporter liaison officer (en slags supporterrepresentant), Jonas Qvarnström, som skyndar sig fram till pojkarna. "Qvarne" kÀnner de flesta pÄ stÄplats, och vet ocksÄ vilka pojkarna Àr. Likt en stÄplatsens fadersfigur tar han pojken om axeln och frÄgar hur det gick. "Bra", svarar pojken kort, innan han tas om hand av Qvarne.
Sirius SLO, Jonas Qvarnström, tar han om en pojke som brÀnt sig pÄ en bengal.
PĂ„ en trumma bankar en stadig takt. Sirius klack var tidigare kĂ€nda för VĂ€stra sidans studentikosa sĂ„nger med invecklade former. Nu hörs ett nytt paradigm. Stadiga ramsor i molande tempo som flödar upp och ner i intensitet över lĂ„nga tidsperioder, ibland sĂ„ lĂ„nga som 10â15 minuter.
SÄ hÀr sÄg det inte ut pÄ Sirius stÄplats för nÄgra Är sedan. Man Àr yngre, fler i antal, högljuddare, större och mÀktigare. Det Àr svÄrt att inte imponeras över det hÄrda arbetet supportrarna lagt ner. MÄnga spelare har uttryckt stor beundran för denna nya lÀktarkultur. Men vilka Àr det egentligen som ligger bakom utvecklingen?
I halvlek stÀller sig maskerade supportrar bland övriga stÄplatsbesökare för att brÀnna bengaler.
VÀstra sidan har redan nÀmnts. Det Àr "originalgÀnget" som har varit med frÄn 90-talet och det lÄnga harvandet i division 2. HÀrifrÄn kommer de studentikosa pilsnerramsorna med körstÀmmor.
2019 tillkom VÀnnerna Uppsala, den gruppering som blev startskottet för Siriusklackens omstöpning. MÄlet var att jobba med det visuella uttrycket. Flaggor, banderoller och ja, Àven bengaler. Med blicken riktad mot andra föreningars mer extrema ultraskultur ville man lÀmna det gemytliga bakom sig och i stÀllet bli en respektingivande klack av allsvenskt snitt. Med stora graffittikonstverk förÀndrade man Siriusklackens utseende inom loppet av bara nÄgra mÄnader. Den Uppsalabo som tidigare satt sig pÄ pendeln för att uppleva Stockholms ultraskultur kunde nu i stÀllet vattna det frö som sÄtts pÄ Arkens gÀrde.
En maskerad kille med Upptown youngsters logga pÄ bröstet firar efter en bengalbrÀnning.
Men pÄ klackledarens tröja stÄr varken VÀnnerna eller VÀstra sidan, dÀr stÄr tre bokstÀver: ACM. Det stÄr för Alfa Canis Majoris, som Àr ett annat namn för stjÀrnan Sirius. Tillsammans med undergruppen Uptown youngsters har man pÄskyndat utvecklingen som VÀnnerna startade.
I den supporterdrivna podcasten Folktribunalen uttalar sig klackledaren om vad det Àr man vill uppnÄ.
â DĂ€r tycker jag vi ska vara tydliga, ACM Ă€r faktiskt en ultrasgruppering, med allt vad det innebĂ€r. Man vill göra saker tillsammans med folk man kĂ€nner vĂ€l och litar pĂ„. Det Ă€r dĂ€rför man skapar en egen gruppering.
Man Àr den hÄrdföra kÀrna i Sirius supporterled som vill skapa en ultraskultur i Uppsala. Och det innebÀr mer Àn rÄnarluvor och bengaler.
De nya grupperingarna i Sirius supporterskara har ett tydligt mÄl att vara radikalare Àn sina föregÄngare.
Tillbaka till matchen mot HĂ€cken. PĂ„ övertid gör bortalaget 0â1 och stjĂ€l dĂ€rmed det som sĂ„g ut att bli en viktig poĂ€ng för Sirius. Strax efter matchen springer nĂ„gra killar i svarta jackor ut frĂ„n Sirius stĂ„plats. Om bortastĂ„ var det tĂ€nkta mĂ„let Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga, för det tar inte mĂ„nga sekunder innan polisen har fĂ„ngat in upprorsmakarna.
VÄldet finns dÀr. SÀllan pÄ lÀktaren, men ofta runtomkring. MÄnga av varandra oberoende Siriussupportrar har vittnat för UNT om en aggressiv och vÄldsam kultur. Vissa besöker inte lÀngre stÄplats och har slutat Äka pÄ bortaresor dÄ man inte lÀngre kÀnner sig som en del av kulturen.
Ett stĂ„ende inslag pĂ„ stĂ„platslĂ€ktaren Ă€r en flagga med siffrorna "1312" eller förkortningen "ACAB". BĂ„da stĂ„r för samma sak: "all cops are bastards". Flaggan, som idag lyder "1312", vandrar mellan stĂ„platsbesökare under matchens gĂ„ng. Stundtals hĂ„lls den upp av mycket unga pojkar, inte Ă€ldre Ă€n 8â10 Ă„r, som förmodligen inte har en aning om flaggans budskap.
En flagga med förkortningen "ACAB" hÄlls upp i Siriusklacken. (Arkivbild)
Konflikter med polisen Àr oundvikliga. PÄ grupperingarnas Instagramkonton syns ögonblicksbilder frÄn det som sker utanför arenan. Blodiga knogar, hets mot andra lag och polishat publiceras med jÀmna mellanrum. Man Àr noga med att sudda alla ansikten för att inte avslöja nÄgons identitet.
Faktiska vÄldsamheter hör fortfarande till ovanligheterna, men ultrasidealet Àr tydligt. Och stundtals hettar det till pÄ riktigt.
PÄ Instagram dokumenterar supportergrupperna sina upptÄg.
Relationen med polisen var som allra kyligast under hösten 2021. DÄ hade polisen orosanmÀlt en minderÄrig Siriussupporter till socialtjÀnsten, nÄgot flera supportergrupper reagerade starkt emot.
Senare under hösten kom Àven det flaggförbud som blev en nationell nyhet i fotbollssverige. Förbudet gÀllde "banderoller, OH-flaggor och liknande föremÄl (i form av tygstycken eller annat material) som kan anvÀndas för att underlÀtta maskering". Syftet var att minska bengalbrÀnningar, men efter att supportrarna i nÀstkommande match tÀnt inte mindre Àn 42 bengaler valde polisen att dra tillbaka förbudet.
Sedan dess har polisen skrotat den hÄrt kritiserade villkorstrappan. Man ska nu fokusera pÄ att lagföra enskilda individer i stÀllet för kollektiv bestraffning.
DÀrför stÄr polisen och vakar över allt som sker pÄ stÄplats. DÀrför rullar övervakningskamerorna. DÀrför gömmer sig bengalbrÀnnarna tillsammans under stora flaggor.
Kring matcher kan medlemmarna frÄn ACM ses glatt samtala med poliser pÄ plats. Det anas en begynnelse till samförstÄnd mellan supportrar och polis i Uppsala. Men det lÀr brÀnna till igen.
Klart Àr att Sirius nya supporterkultur Àr hÀr för att stanna.
Siriussupportrarna firar klubbens 115-Ă„rsjubileum.