Det har hänt mycket runt Kingsley Sarfo den här våren. Den tidiga succén med de två målen i premiären borta mot Djurgården lbidrog till att han blev månadens spelare i april. Nyligen drabbades hans familj av ett dödsfall och det gjorde att han inte kom till spel borta i förlustmatchen mot Örebro senast. Som om det inte varit nog har flyttryktena snurrat flitigt och han har varit önskvärd i såväl Ghanas landslag som det svenska U21-landslaget. Men huvudpersonen försöker att stå stark – och vill helst av allt just nu bara tänka på det egna fotbollsspelandet.
– Alla har stöttat och försökt att göra det bästa för mig sedan jag kom tillbaka, säger han och berättar att han önskade att komma tillbaka fort. Till planen och gemenskapen.
Efter sorgen som drabbade honom för en vecka sedan var han först på fredagen tillbaka i träning. Efter lördagens träning säger han till UNT att han helst inte vill prata så mycket om det som hänt.
– Det tog mycket energi ur mig, men jag kan inte ändra på någonting och jag är mentalt redo att spela, säger han.
Sarfo har dessvärre under en tid också haft problem med en ömmande ljumske på vänster sida, men inte heller det ska störa för mycket.
– Det är inget större problem. Jag tränade ju i dag i alla fall och det känns okej, säger han.
Siriustränaren Kim Bergstrand är givetvis glad att se Sarfo tillbaka. Och tror att träningar och matcher kan hjälpa honom genom denna tuffa period.
– Jag tror att det är förhållandevis bra med honom och att det är bra att han får något annat att fokusera på. Jag vet själv av erfarenhet när jag haft det tungt att det kan vara bra att hitta en fristad (i fotbollen), säger Bergstrand.
Hur länge Siriussupportrarna får se Sarfo i klubben är det ingen som vet. Inte Bergstrand och inte Sarfo. Malmö och Krasnodar har båda visat intresse. Om inte så länge öppnar transferfönstret ...
– Jag tror inte det här är min sista match i Sirius. Vi får se vad som händer när transferfönstret öppnar. Men min agent och klubben har koll på det där.
Varför tackade du nej till spel med Ghana?
– Jag tackade egentligen inte nej till Ghana eller något annat. De ringde och ville ha mig, och även Sverige (gick inte att lösa pappersmässigt) men ... det är klart, ja det slutgiltiga beslutet kommer ju från mig.