Supporterpolisen: Vi är ljusår från storstadsklubbarna

Alla har sett bilderna. Bengaler, rökutveckling och sammandrabbningar mellan fotbollslagens supportergrupper. Ibland otäcka bilder. Kommer storstadens läktarkultur att komma även till Uppsala, eller är den redan här?

Magnus Almerfors var tidigare supporterpolis i Uppsala och berättar i en UNT-intervju vilka förändringar som har sett sedan Sirius gick upp till allsvenskan.

Magnus Almerfors var tidigare supporterpolis i Uppsala och berättar i en UNT-intervju vilka förändringar som har sett sedan Sirius gick upp till allsvenskan.

Foto: David Rydell

Fotboll2022-09-21 06:30

Har man kommit till en punkt där den ”vanlige” åskådaren på Studenternas har anledning att känna oro?

Magnus Almerfors har varit supporterpolis i Uppsala under många år och han har sett hur attityder har förändrats och hur supportergrupper har bildats och växt sig större. Från 800 åskådare till mellan 5 000 och 10 000 på några år.

– Från 2017, när Sirius gick upp i allsvenskan, kunde man skönja ett förändringsbeteende hos vissa individer inom supportergruppen. Man tände bengaler och framförallt rökfacklor. Men det var ett obefintligt problem då, säger Magnus Almerfors, och tillägger sedan:

– Det var först i fjol som det frostade till sig ordentligt…

Vi återkommer till det.

Först ett kort historiskt perspektiv: Sirius, eller någon annan av Uppsalaklubbarna, är inte kända för att ha stora supporterskaror. Det är snarare tvärtom. Här sitter de närmast sörjande på läktaren. Så har det sett ut under många år.

– Uppsalaklubbarna har en trogen supporterskara men det är ganska vanligt att den breda skaran med supportrar är med- och motgångssupportrar. Man stöttar när det går bra, vid kval eller bra resultat över tid, men även när det kan handla om negativa kval då man vill stötta sina lag, säger Magnus Almerfors.

Supporterbråk och störande av ordningen har man sysslat med i andra städer.

Uppsalapublikens kontakt med läktaroroligheter har varit via tv:n eller när man åkt sju mil söderut för att titta på fotboll på Råsunda eller ishockey på Johanneshov.

Supporterbråk har inte funnits på kartan i Uppsala, oftast av den enkla anledningen att det inte har funnits några supportrar i den bemärkelsen.

Men nu har det alltså hänt någonting.

– När Sirius var på väg upp till Superettan och det var fullsatt på Studenternas så fanns inga direkta ordningsstörningar och de få störningar som uppstod var oftast enskilda aktörer påverkade av alkohol. Rökfacklor, bengaler, maskering med mera var mycket ovanligt, säger Magnus Almerfors.

Ett par år senare såg det helt annorlunda ut. Sirius kvalspelade till allsvenskan mot Falkenberg och Uppsalaborna hade upptäckt vad som var på väg att hända. Allsvensk fotboll för första gången sedan 1974.

– Då kom en liten vändning, eller vändning… Det var någon individ som eldade en rökfackla, något som vi lagförde. Min känsla av de individer som eldade rökfacklor eller bengaler var att man inte hade riktig koll på konsekvenser och att det fanns en viss okunskap från en enskild aktör snarare än att man ville organisera sig.

Det var alltså ingen utbredd ”eldning?”

– Nej, herregud, vi har varit väldigt förskonade. Lite lättsamt uttryckt kan man säga att Sirius supporterkultur är delvis sprungen ur studentvärlden, det har alltid varit en god ton och trevlig atmosfär och många äldre supportrar har varit aktiva studenter i Uppsala med allt vad det innebär, som sånger, spex och gemenskap. När vi (polisen) har vistats eller behövt agera för någon åtgärd har det bildats en ”brandgata” för oss. Vi har aldrig behövt utöva handgemäng mot våra supportrar.

undefined
Hemmapremiär mot IFK Göteborg 2017. På bilden den tillfälliga ståplatsläktaren på norra kortsidan.

Trots detta kan Magnus Almerfors konstatera att supporterkulturen i Uppsala – och då framförallt i Sirius – har förändrats och utvecklats och det i ganska snabb takt.

– I takt med bland annat Sirius men även Dalkurds framgångar för några år sedan kunde vi tidigt konstatera att det skedde en förändring. Supporterkulturen växte i takt med framgångarna, vilket i sig är helt naturligt. Jag framförde i ett tidigt skede att vi behövde förbereda oss på en attitydförändring bland supportrar och att vi inom en femårsperiod skulle komma att se en supporter- och läktarkultur som gick i linje med andra supportergrupper i Sverige. 

Men därifrån till att kalla det för ett utbrett problem är steget väldigt långt enligt Almerfors – ja, det finns egentligen inget stort problem i Uppsala.

– Även när det bildades subgrupper eller undergrupper bland supportrarna så såg vi inga större problem, men det är klart att det hände något när Sirius gick upp i allsvenskan. Vi har varit tydliga med vårt budskap och en del (supportrar) tyckte nog att vi var lite fyrkantiga.

Magnus Almerfors har arbetat kring Stockholmsidrotten, både på Råsunda och på Hovet, och är det någon som kan jämföra storstadsklubbarna med Sirius så är det han.

– I Uppsala är vi ljusår från storstadsklubbarna…

Men givetvis förekommer det att polisen tvingas agera även på Studenternas, men med det sagt handlar det inte om ingripanden på läktarna utan mer om en dialog med supportergrupperna och arbetet i anslutning före och efter matcherna. Det kan handla om ungdomar, eller barn i låga tonår, utan närvarande vårdnadshavare som står på ståplats där det eldas bengaler eller tänds rökfacklor – en klart olämplig miljö för minderåriga.

– Vi (polisen) har vid tillfällen fått kritik att det upprättats så kallade orosanmälningar mot barn/ungdomar som befunnit sig i supportermiljöerna eller kring områden på läktaren där det är mer vanligt förekommande med ordningsstörningar. Orosanmälningar innebär inte per automatik att vi vidtar åtgärder men vi (polisen) har en skyldighet att rapportera händelser där det finns en risk att barnen utsätts att hamna i situationer eller händelser som leder till en negativ utveckling, utanförskap, kriminalitet eller grupperingar som är kopplade till ordningsstörningar, våld, droger och alkohol. 

– Detta verktyg tillämpar vi i alla situationer, där barn befinner sig i riskfyllda miljöer, vid alla stora evenemang, kvällar och helger eller i boendemiljöer dit polis blivit beordrad av olika orsaker, säger Magnus Almerfors, som tillägger:

– Jag vill dock säga att läktarkulturen överlag är fantastisk i Sirius. Vi (polisen) kan stå på läktaren utan problem och även bland de supportrar som idag begår ordningsstörningar.

undefined
Match på Tele2 Arena i Stockholm 2018. Sirius möter Hammarby och mängder av supportrar är på plats.

Att elda bengaler på läktaren är inte tillåtet men anses av många som ett naturligt inslag och en stämningshöjare. Vad har du får tankar kring det?

– Jag har förståelse för charmen kring röken och bengalerna. Det ger en inramning som gör att det ser häftigt ut i samband med organiserade tifon med alla färgerna och röken. Dock bör nämnas att värmeutväxlingen (1 000–2 000 grader) samt att vissa ämnen bedöms vara cancerogena varpå rökfacklorna och bengalerna har bedömts vara en riskfaktor. Dessutom har bengaler en så hög värmeutveckling att den inte kan släckas med vatten. Den bränner hål på kläder, säger Almerfors och tar ett exempel från Studenternas när den tillfälliga läktaren stod på den norra delen av arenan.

– Det började brinna på markduken under läktaren. Många vet inte det här, men det var inte bara rök, det var en ordentlig eldutveckling. Det brann under fötterna på de som stod på läktaren, säger Magnus Almerfors.

Hur ser supportrarnas relation till andra klubbar, polis och andra myndigheter ut idag?

– Min uppfattning är att Sirius supportrar har och har haft ett högt anseende hos andra lags supportrar. På Studenternas, eller på Sirius läktare – oavsett arena – är det bengaler och rökfacklor som är problemet och inte bråk och slagsmål. Historiskt har den största utmaningen (om man ska kalla det för utmaning) för oss varit helgmatcher när det dricks lite för mycket, säger Almerfors.

Men så i fjol hände det något som, enligt Almerfors, gjorde att det ”frostade till sig ordentligt.” En händelse som satte Uppsala på den nationella supporterkartan. Telefonerna hos Magnus Almerfors och Uppsalapolisen ringde hela tiden. Tidningar, radio och tv ville ha kommentarer.

Polisen hade infört flaggförbud på Studenternas inför matchen mellan Sirius och Norrköping. Eller var det så?

– Det var aldrig något förbud. Åtgärden hade föregåtts av ett antal tidigare åtgärder som polisen inte bedömt varit tillräckliga varpå man tillämpade ett villkor som finns i handboken för villkorsgivning, att begränsa förutsättningar/försvåra för supportrarna att maskera sig och elda rök och bengaler. Utfallet av detta beslut som polismyndigheten fattat fick dock inte önskat utfall, snarare tvärtom, det eldades mer än någonsin. I min funktion som samordnare för idrotten fick jag klä skott för allt det där eftersom de flesta trodde att det var jag som låg bakom beslutet, vilket inte var fallet, konstaterar Almerfors.

undefined
Rök i massor när Sirius mötte Häcken tidigare den här säsongen.

Relationen blev frostig mellan myndigheten och Sirius supportrar.

Det som låg till grund för beslutet inför Norrköpingsmatchen var att det vid upprepade tillfällen varit ordningsstörningar inne på arenan och att Sirius supportergrupper "sökt kontakt" med gästande supportergrupper för att "komma åt" varann.

Den råa jargongen på läktarna, och det gäller inte bara fotboll, är något som bekymrar Magnus Almerfors. Det som skriks till domare, funktionärer och spelare är inte sällan okvädningsord.

Almerfors vill dock inte måla upp någon dyster supporterbild i Uppsala. Snarare ger han uttryck för motsatsen.

– Majoriteten av supportrarna har ett stort hjärta till sitt lag och vill lagets, klubbens och supportrarnas bästa, men det har och kommer att utvecklas en risksupporterkultur, det har bara varit en tidsfråga i när.

Han lämnade arbetet som supporterpolis i Uppsala under 2021 men har ändå en god insyn i arbetet kring fotbollsmatcherna.

– Jag sätter stort hopp till Uppsalas supporterkultur och hoppas och tror att vi inte kommer att få se en alltför negativ utveckling, säger Almerfors.

Har funnits sedan EM 1992

Supporterpolis är en officiell titel. Det krävs två veckors utbildning för att bli supporterpolis. Supporterpolisens uppgift är att förebygga våld och ordningsstörningar i samband med sportevenemang.

Supporterpolisen har funnits sedan fotbolls-EM i Sverige 1992. Samtliga polisregioner har supporterpoliser. Många supporterpoliser arbetar deltid med supporterfrågorna, men i region Stockholm, Väst och Syd finns det heltidstjänster.

Magnus Almerfors jobbade deltid som supporterpolis.

Källa: Polisen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!