Förutom vänsterbacken Hennig så anslöt även William Freidenfelt, Ludvig Lundqvist, Josef Jalil och Victor Edén till Gusk under vintern. Fem spelare som figurerat en hel del i Sirius U21-lag under fjolåret och som nu alltså för första gången får känna på seniorfotbollen. I lördagens match mot Bollnäs så var det just två av "Siriusspelarna" som låg bakom segern. Anton Hennig satte 1–0 på en frispark efter en rejäl målvaktstavla och samme Hennig spelade i andra halvlek fram Ludvig Lundqvist till 2–0.
– Det var väldigt kul. Målvakten gjorde väl inte att av sina bättre ingripanden på frisparken som inte var en av mina bättre. Sedan på andra målet så såg jag "Ludde" på bortre, vi har spelat mycket ihop så jag vet att han alltid befinner sig där, säger Hennig.
Vad betyder det att ni alla spelat ihop tidigare?
– Det hjälper jättemycket. Josef (Jalil) spelade framför mig i dag, vi har spelat tillsammans många år och har bra samarbete på kanten. Sedan har vi även "Wille" som inte var med i dag, han är viktig för vårt spel samt Viktor (Edén) och "Ludde" (Lundqvist) som också är med och gör det bra. Det är jäkligt kul och vi sätter också en prägel på laget där vi tar med oss det vi lärt oss i Sirius och försöker omsätta det i tre poäng, säger Hennig.
Det är som sagt en första smak av seniorfotbollen som spelarna nu får i Gusk. Enligt Hennig finns det stora skillnader om man jämför med ungdomsserierna.
– Det är ganska stor skillnad på inställningen till matcherna. I Sirius var det mer att vi skulle få till spelet och göra en bra insats och att man själv skulle utvecklas i varje match. Det finns ett individuellt perspektiv här också, men det handlar mer om tre poäng som ska in hela tiden. Det är den inställningen man får lära sig.
Vad ger det er?
– Det ger en bra inställning, att man hela tiden jobbat hårt och att man optimerar sitt spel. Man ser vad man är bra på och utnyttjar det så att lagen kan ta tre poäng.
Hur är nivån på division II tycker du om du jämför med tidigare?
– U21-serien är väldigt varierande. I vissa matcher möter man i princip allsvenskt motstånd medan det kan vara U17 i andra. Den största skillnaden här tycker jag är att man märker att matcherna avgörs i straffområdena, offensivt och defensivt. I U19 kunde vi spela bort många lag och ha 70 passningar innan ett mål, men här handlar det mer om att vara bra på fasta, få bort den på defensiva och få in den på offensiva.
Trots att Bollnäs reducerade till 2–1 i den andra halvleken var segern aldrig i fara för Gusk.
– En bra match, men det blev jobbigt mot slutet. Efter 2–1-målet hade vi det jobbigt att hålla emot och vi hade svårt att få igång spelet, men det viktigaste var att vi lyckades hålla undan och få tre poäng.