Linda Sembrant är inne på sin fjärde säsong i franska topplaget Montpellier och sedan flera år tillbaka är hon också en given startspelare i landslaget. Det torde inte vara någon överdrift att säga att Uppsalastjärnan just nu spelar sitt livs fotboll.
Sedan sommaren 2014 spelar Linda Sembrant sin fotboll i den franska kuststaden Montpellier, belägen vid Medelhavet.
Hur hamnade du i Frankrike?
– Tyresö som jag spelade i tidigare gick i konkurs sommaren 2014 och då stod jag utan kontrakt. När Montpellier dök upp kändes det intressant med en ny kultur och ett språk jag inte behärskade, säger Linda.
När Linda kom till Montpellier fanns inga svenskor i laget. I dag är dock Montpellier något av en svenskkoloni, då förutom Linda också Sofia Jakobsson och Stina Blackstenius återfinns i klubben.
Hur skulle du beskriva ligan; bättre eller sämre än den svenska?
– Topplagen är bättre än de svenska, då de är bland de bästa i Europa. I början tyckte jag det var stor skillnad mellan toppen och botten, men nu tycker jag att även bottenlagen har blivit bättre.
Det franska damlandslaget har presterat allt bättre på senare år, samtidigt som klubbarna regelbundet går långt i Europaspelet. Linda Sembrant har förklaringen tilll det uppsving fransk damfotboll har fått.
– Flera ligor i Europa, som den engelska och franska, växer i takt med att det kommer in mer pengar, vilket gör att man kan satsa på ett annat sätt än vad svenska klubbar kan. Den ekonomiska utvecklingen kan kanske förklaras av att man har andra regler för ägande av klubbar. Inflödet av pengar gör att utländska stjärnor som tidigare spelade i damallsvenskan i dag går till andra ligor som den franska, samtidigt som också fler svenskor får möjlighet att spela i bättre ligor på kontinenten, menar Linda.
Montpellier kan beskrivas som en pionjär inom fransk damfotboll då man var den klubb som först satsade på damsektionen. Klubben har som ambition att varje säsong utmana om ligatiteln och den senaste säsongen slutade man tvåa. I likhet med damallsvenskan brottas fransk damfotboll emellertid med låga publiksiffror. Linda menar dock att den franska damfotbollen kan rida på herrfotbollens popularitet på ett sätt som inte är möjligt för svenska klubbar.
– Det finns en samverkan mellan dam- och herrsektionen på ett annat sätt i Frankrike. Det gör att även damsektionen kan ta del av ekonomiska satsningar, till skillnad från i Sverige, där dam- och herrsektion fungerar som två olika klubbar.
Hur skiljer sig proffslivet i Frankrike jämfört med i Sverige?
– Det är mer eget ansvar i Sverige, inte minst när det gäller gymträning. Svenska spelare är också betydligt starkare fysiskt än franska, som å andra sidan är mer tekniska.
Ibland hör man herrspelare som klagar över att man i Sverige fokuserar för mycket på fysträning, något som Linda inte håller med om.
– I Sverige har det snarare blivit mer fokus på ”fysträning på planen”, i och med att man inkluderar fysiska moment i matchsituationer. All träning sker dessutom med boll numera.
När UNT får tag i Linda Sembrant befinner hon sig i Sydafrika på träningsläger med landslaget och förberedelserna inför söndagens landskamp mot Sydafrika i Kapstaden är i full gång. Matchen mot Sydafrika kickar i gång landslagsåret på allvar och Linda Sembrant vill mer än gärna tvätta bort uppfattningen att damlandslaget har haft en nedåtgående trend.
– Att vi skulle vara på nedgång håller jag inte med om. Vi har tagit medalj i flera av de senaste mästerskapen, samtidigt som våra klubblag ofta går långt i europaspelet, säger Linda.
När Sverige i förra sommarens EM i Holland åkte ut i kvartsfinal innebar det slutet på epoken Pia Sundhage. Sedan ett drygt halvår tillbaka är Uppsalabördige Peter Gerhardsson förbundskapten för landslaget.
Vad är dina intryck så här långt och vilka är de största skillnaderna jämfört med tidigare?
– Det har varit mycket nytt att ta in. Vi har inte pratat om något fast spelsystem, utan har fokuserat mer på olika roller snarare än på siffror. De skillnader man kan se jämfört med tidigare skulle jag nog inte säga har så mycket med skillnaden mellan dam- och herrfotboll att göra, utan handlar mer om att alla tränare har sin egen filosofi, säger Linda Sembrant.
Du har fyllt 30. Hur går tankarna inför framtiden?
– Jag saknar Sverige, ibland väldigt mycket, och då framför allt kulturen och mentaliteten. Men fotbollen kommer i första hand och jag trivs väldigt bra där jag är. Hur länge jag håller på beror på hur kroppen känns. Jag har kontrakt till 2019 och efter det får vi se.
Hur känner du inför en återkomst till Uppsalafotbollen?
– Den dagen jag väljer att flytta hem får jag förhålla mig till vad som finns att välja på då. Efter spelarkarriären skulle jag vilja jobba inom fotbollen, och då gärna i Uppsala.