2011 gjorde Linda Sembrant VM-debut i Tyskland. Det slutade med ett brons där Sembrant mestadels fick agera inhoppare för landslaget. Åtta år senare var mittbacken Sveriges mest givna spelare när ett nytt brons bärgades.
– Det är väldigt olika. 2011 hade jag en helt annan känsla. Nu spelade jag varenda minut det här mästerskapet och jag är stolt över det jag har gjort. Det har varit två häftiga somrar och jag är glad över att ha fått uppleva det. Den här medaljen får ligga bredvid min första, det är kul att den har fått en kompis, säger Sembrant.
Värderar du det här bronset mer eftersom du var en av de tongivande spelarna?
– Jag värdesätter båda och det är svårt att jämföra utifrån var jag var i min karriär då för åtta år sedan, det jag fick uppleva då med speltid och i dag då jag står med att ha spelat hela VM. Det var två helt olika upplevelser och det är häftigt att ha två medaljer, säger Sembrant.
Det var under tisdagen som Linda Sembrant kom hem till Uppsala igen efter turneringen i Frankrike. Nu väntar några dagars ledighet samt en kusins bröllop för mittbacken.
– Det är konstigt att komma ur den här VM-bubblan, man behöver en liten anpassningsperiod. Från att ha varit 45 personer i fem veckor ska man helt plötsligt ur det. Det är en liten tomhet och man behöver en anpassningsperiod.
Hur var VM-upplevelsen?
– Helt fantastisk. Allt vi har gjort, alla matcher vi har spelat och det sjukt känslomässiga i att spela om medaljerna. Att vinna eller försvinna, det är det som får en att leva ut som mest.
Var det svårt att ladda om efter den snöpliga semifinalförlusten?
– Det var väldigt tufft efter semifinalen, men någonstans bestämde vi oss att man inte kommer att förlåta sig själv om vi inte laddar om. Det är en chans att spela om medalj och att komma trea eller fyra är som natt och dag.
Hur rankar du den här prestationen och medaljen i din karriär?
– Det här är absolut en av mina största. I OS fick vi silver, men VM är ändå fotbollens största turnering. Det är stort och också sjukt stort att ha fått spela alla matcher. Om man dessutom jämför med 2011 så är det många som blivit så mycket bättre, det är mycket svårare nu. Det är många fler lag som kan vinna och det är svårare att nå långt, på så sätt är det väldigt speciellt. Det var många som trodde att vi låg bakom de andra lagen och att vi hade halkat efter, men vi visade återigen att vi är starka och kan ta medaljer.
Landslaget leddes som bekant av Uppsaladuon Peter Gerhardsson och Magnus Wikman, en duo som Sembrant har särskilda band till.
– Det är tränare som jag hade när min karriär tog fart på fotbollsgymnasiet och Wikman i Bälinge också. De var med och startade min karriär och det är väldigt kul. De har betytt oerhört mycket för vårt landslag och det var kul att vi tog medalj och fick utdelning också.
Sembrant har de senaste fem åren spelat för Montpellier i den franska ligan. Kontraktet gick dock ut efter säsongen och kommer inte att förlängas. I nästa vecka ska lägenheten i Montpellier tömmas – och Sembrant ska meddela var karriären fortsätter.
– Jag har lite att rodda med. Nästa vecka ska jag blanda lite semester med allt det praktiska. Jag kan inte säga var jag kommer att spela nästa säsong, men det kommer att bli klart i början av nästa vecka, säger Linda Sembrant.