Det var i somras – efter att Poya Asbaghi fått sparken i Dalkurd och innan han tog över Gefle – som kontakten med Sirius fanns.
Det här har Sirius huvudtränare Kim Bergstrand tidigare berättat om i podcasten 3–5–2.
Nu kommenterar Asbaghi det hela:
– Det var inte så nära, men jag gillar hur Kim (Bergstrand), ”Tolle” (Legerlöf) och Mirza (Jelecak) jobbar och deras sätt att se på fotboll. Jag tycker att alla tre är väldigt kompetenta tränare på olika sätt med olika styrkor. När jag inte hade något riktigt att göra i somras så funderade jag ändå på att hoppa på där och att det vore kul för mig ur ett utvecklingsperspektiv att jobba och höra deras idéer varje dag, men mer än så blev det aldrig, säger han.
Vilken skulle din roll ha blivit i Sirius?
– Det diskuterade vi aldrig, för vi gick aldrig så långt. Vi pratade mer ganska öppet och det blev inte mer konkret än så eftersom Gefle dök upp i samband med det.
Ett ämne som har präglat hösten och vintern i Uppsala är annars Dalkurds flytt från Borlänge till Uppsala. Poya Asbaghi har bra koll på den allsvenska nykomlingen efter sina tre och ett halvt år i klubben.
– Jag tycker att det tråkigt. För Dalkurd hör ju hemma i Borlänge, det vet ju de också. Men så blev det som det blev och till slut fanns det ingen återvändo eller lösning på problemet eftersom det blivit så infekterat. På kort sikt så blir det nog en del påfrestningar och en del utmaningar med att träna i Uppsala, hitta bostäder och att spela matcherna i Gävle. Det kommer att krävas en hel del fokus till annat än fotboll för spelarna, och det kräver en hel del av alla dem som ska dra i trådarna. Men lyckas man få ordning på det efter ett eller två år är potentialen i Dalkurd enorm. Det vet ju alla, säger Asbaghi.
Anser du att Uppsala är för litet för två elitlag, eller kommer det att funka?
– Just den biten tror jag inte är några problem. Borlänge hade precis innan Dalkurd flyttade ett lag i allsvenskan, ett i superettan och ett lag som åkte ur damallsvenskan. Och Borlänge är en stad på 50 000 invånare, så det är inte det som ska vara problemet.
Den nuvarande IFK Göteborgstränaren kan Uppsalafotbollen väl efter sina år i Unik och uppväxten i Gottsunda och Norby. Han ser stor potential i det tidigare nämnda området av dem två.
– Det finns så himla mycket talang i Gottsunda, så det gäller att skapa förutsättningar så att flera av dem får det stödet som de behöver. Och med stöd menar jag inte bara ekonomiskt stöd eller skjuts till träningar som många saknar, utan stöd i form av instruktörer som så tidigt som möjligt kan hjälpa dem att överföra den här fina tekniken, och ge dem en spelförståelse med den. Skapas det sådana förutsättningar i Gottsunda så kommer den talangfabriken, som potentiellt finns där, att kunna blomma ordentligt. Sedan jag hoppas att de fotbollsspelare som lyckas ta sig från Gottsunda och blir någon form av elitspelare, som Sirius Sherko Faiqi, kommer få betydelse. Då kommer folk att snacka om honom och undra varför Sherko har lyckats för att bli så bra. Han var noga med sin sömn, han var noga med sin kost och sin träning och på så sätt kanske man kan anamma delar av det och på sikt kanske man har etablerat en kultur i Gottsunda. Det behövs förebilder. När vi väl får fram någon blir det enklare att få fler vartefter, säger Poya Asbaghi.