Beata Olsson och Sara Olai tog Uppsala sensationellt till allsvenskan 2019.
Säsongen 2011 tog Sirius över damverksamheten från Uppsalas då bästa lag Danmark. Det blev dock bara sex säsonger i blåsvarta tröjor innan den nybildade föreningen Uppsala fotboll inför 2017 tog över Sirius dam- och äldre flicklag. Under sina fem första år som förening lyckades klubben med det som både Danmark och Sirius misslyckades med, nämligen att ta klivet upp i allsvenskan 2019. Året efter åkte man dock ur direkt och uttåget följdes av en rad negativa rubriker då spelarna Märta Säfström, Ingrid Wixner och Cassandra Korhonen alla berättade att de hade mått dåligt och drabbats av psykisk ohälsa i Uppsalas miljö. 2021 föll laget på mållinjen till allsvenskan och 2022 är siktet inställt på revansch. För Uppsala fotbolls mål är lika klart nu som när man bildades. Klubben ska etablera sig i allsvenskan.
– Det är själva målet, att etablera sig i allsvenskan. Att gå upp vet vi att man kan göra, men det svåra är att axla det som krävs för att vara kvar också. Det är tufft och var väldigt tufft när vi gick upp, säger ordföranden Linda Zillén.
Sportsligt har Uppsalas resa varit upp och ner. Laget lyfte aldrig under Fredrik Bernhardsson 2017 och 2018, men när Jonas Valfridsson kom in året efter blev det succé direkt. 2020 åkte man som sagt ur allsvenskan direkt och i fjol föll man i den avgörande matchen om avancemang.
– Ser man till det sportsliga handlar det om vad vi har för spelare och hur de funkar ihop. Det som har blivit för oss är att våra bästa spelare har blivit rekryterade till allsvenska föreningar och flera är väldigt tongivande i sina lag i dag. Det är kul för det visar att de fick bra utbildning här och har kunnat ta nästa steg i sina allsvenska föreningar. Det har gjort att vi måste bygga om och jag tror att vi behöver kontinuitet även på spelarsidan, något vi kanske inte haft.
Ekonomiskt har föreningen ökat sin omsättning från knappt tre miljoner till runt åtta miljoner. Cirka hälften kommer från sponsring (2020) medan bara två (!) procent kommer från publik- och medlemsintäkter.
– Vi har gjort en bra utveckling där vi stadigt ökat omsättningen. Det har varit bra, men är fortfarande inte tillräckligt. Det vi jobbar mycket med nu är att rekrytera nya partners som kan se och förstå vad vi gör, varför det är viktigt. Det går framåt, men man kliver inte in så stort första gången och det är så det funkar. Det är en stor utmaning, helt klart, säger Zillén som också berättar att man vill upp över tio miljoner för att kunna etablera sig i allsvenskan.
Publikmässigt har snittet som högst legat på 400. Flytten till Studenternas har hittills inte resulterat i någon höjning, snarare tvärtom.
– Den här frågan är väldigt mycket diskuterad. Vi måste lära publiken att gå på damfotboll och varför det är kul att vara här. För att man ska gå på en match så måste det hända något mer, det måste vara ett evenemang och något mer än det som sker på planen. Det är utmaningen, att hitta de nycklarna för att få exempelvis familjer att komma.
Zillén berättar att en annan intäkt som blir viktig framöver är spelarförsäljningar som har tagit fart rejält på damsidan också.
– Vi måste utveckla egna spelare och det måste ske en bra spelarutbildning så vi får upp nya talanger som vi kan sälja. Vi behöver få in den ekonomin även i damfotbollen.
I vintras sålde Uppsala Marika Bergman Lundin till Häcken. Klubbens första transfer någonsin.
– Det var kul. Det är väl lite så det kommer se ut framöver inom damfotbollen, man behöver göra det för ekonomin. Sedan var det för oss inte så att vi kunde köpa en ny spelare av samma kaliber för de pengarna, men det är ändå viktigt att visa. Utbildar vi duktiga spelare vill vi ha betalt för det också och det är därför det är viktigt att skriva långa kontrakt.
Emma Holmgren återfann glädjen till fotbollen i Uppsala.
Trenden inom damfotbollen är, särskilt i Europa, att bjässar som FC Barcelona, Manchester City och Bayern München nu öser in pengar i verksamheten och också lockar stora skaror till arenorna. I Sverige är tendensen likadan då många ”herrföreningar” den senaste tiden även startat damlag.
Kommer man klara sig som en renodlad damförening i framtiden?
– Det är jättesvårt att säga för det är fler med oss som ”bara” är en damförening. Det går en trend även här i Sverige där Häcken gjort en intressant resa. Sedan har vi Malmö FF och IFK Göteborg som gör på sitt sätt och startar i den lägsta serien. Det rör på sig och jag vet inte vad som kommer att hända. Sedan har vi Rosengård, hur kommer det gå där? De är ändå stora och starka på damsidan. Eskilstuna United, Linköping… det är många som har det jättejobbigt. Det är tufft.
Finns det en oro hos dig kring det?
– Ja, så är det väl.
Vad känner du när Sirius pratar om att starta ett damlag igen?
– Jag vet inte om de ska det. Jag har läst det och de får gärna ha ett damlag. Då får man börja om division 5 och sedan handlar det om vad man får för förutsättningar, ska man rekrytera spelare. Det är massa utmaningar i det där.
Så om fem, tio år så kommer man fortfarande kunna stå på egna ben som renodlad damförening på elitnivå?
– Ja, jag tror faktiskt det, med den utveckling vi ser. Men jag tror det krävs en otroligt bra utbildning och utveckling av unga spelare. I Uppsala som stad har vi numera två division 1-lag också, det är jättebra. Vi är två i elitettan och helst går ju vi upp i allsvenskan och så kan vi ha Gusk i elitettan. I en såhär stor stad måste man finnas på flera nivåer för det är ett steg att gå från F19 upp i A-laget. Då kanske det finns bra föreningar nära som har en bra miljö där man kan växa. Det är kul att det går bra för flera på damsidan.
Märta Säfström var en av spelarna som vittnade om psykisk ohälsa i Uppsala Fotboll.
2020 var Uppsalas tuffaste år hittills. Inte nog med att laget trillade ur allsvenskan direkt – tre spelare gick även till attack mot föreningen och berättade att man hade drabbats av psykisk ohälsa på grund av miljön i laget. Uppsala valde att ligga lågt i media angående det hela.
– Vi kan inte prata om enskilda spelare i media, absolut inte. Vad vi exakt tog för åtgärder eller hur det har gått till har vi ingen skyldighet att rapportera. Företag gör inte så. Vi tar vårt arbetsgivaransvar. Det var synd, för jag pratade med alla de här spelarna och sa att jag kommer ta det vidare till berörd person, det var inget snack om det, säger Zillén och fortsätter:
– Det som var tråkigt var att det blev så reaktivt. Det var efter en säsong där ingen av spelarna var kvar. Det blev en väldigt reaktiv handling. Jag ser hellre att man får information i tid så man kan agera. Det är inte alltid det blir bra ändå, men man får i alla fall möjlighet. Vi jobbar fortfarande med de här frågorna väldigt mycket.
Hur mycket påverkades föreningen av den här historien?
– Det tog överhanden samtidigt som vi hade en sådan som Emma Holmgren som kom hit och fick tillbaka glädjen till fotbollen när hon var här. Det hamnade i skymundan. Men nej, det passar inte alla och alla passar inte ihop med alla. Så är det. Det är jättedåligt om folk mår dåligt. Samtidigt vet vi inom elitidrotten, nu har jag ingen studie att referera till bara sådär, men det sägs att 40 procent av alla elitidrottare kommer att lida av psykisk ohälsa någon gång under sin karriär. Det är fruktansvärt. Vi har pratat mycket om begreppet psykisk ohälsa med psykologer och sådana som jobbar med det här. Psykisk ohälsa, då brukar det vara sömnproblem kanske, du får ätstörningar. Det är allvarliga saker. Det är inte att du blir sur för att du inte fick starta, det är inte det.
Linda Zillén tillägger dock att hon har full förståelse för att arbetsmiljön kan bli tuff, särskilt när laget avancerar.
– Jag beundrar spelarna för deras arbetsmiljö är inte som någon annans. De är väldigt utsatta just för att man ska vara ett lag tillsammans och gilla varandra samtidigt som man konkurrerar med varandra varje vecka. Det är jätteutmanande och det är en tuff situation. Jag förstår att det kan vara jobbigt.
Zillén rekryterades till Uppsalas ordförande på ett skoldisco på Almtunaskolan där hennes barn medverkade. Hon har varit klubbens ordförande sedan starten.
Uppsala fotboll är inne på sitt sjätte år som förening och slåss om en plats i allsvenskan igen. Var föreningen är om ytterligare fem år är glasklart enligt Zillén.
– Då ser jag oss som en etablerad damallsvensk förening.
Vilka är era största utmaningar på resan dit?
– Det är väl att få ihop ekonomin med det organisatoriska. Vi har hela tiden varit noga med att inte bara växa sportsligt utan också ha ett kansli som också jobbar hårt. Den största utmaningen är ekonomiskt och organisatoriskt.
Från Elitfotboll Dam, som är intresseorganisationen för allsvenskan och elitettan, har man ett mål om att alla spelare på högsta nivån ska vara professionella inom fem år. En målbild som även Uppsala jobbar hårt för.
– Ur ett spelarperspektiv är att det professionellt att vara här. Vi har en av landets finaste arenor, alla de förutsättningarna är på plats. Sedan jobbar vi stenhårt på att göra det mer än semiprofessionellt. Vi inom EFD måste se till att alla spelare inom allsvenskan är fullt ut professionella inom fem år. Det tycker vi också är jätteviktigt inom Uppsala fotboll och det är också så vi tänker. Vi vill att de ska kunna ha det här som sitt jobb. Vi har det i vårt DNA.
Om någon hade sagt till dig när ni bildade föreningen att om fem år så har ni gått upp en gång, åkt ur en gång och nästan gått upp en gång. Vad hade du sagt då?
– Att det är lite onödigt att åka ur allsvenskan, skrattar Linda Zillén.