Den där dagen i slutet av oktober när Sirius blev klart för allsvenskt spel kommer inte Gunilla Ekfjord och Gunilla Nilsson att glömma i första taget. Det hade åkt ned till Halmstad ett par dagar före matchen, bott på hotell och laddat.
– Året innan, när de kvalade, trodde jag aldrig att det skulle gå vägen, men den här gången kändes det rätt, berättar Gunilla Nilsson.
Mycket riktigt slutade matchen på Örjansvall med Siriusseger och efteråt blev ”Gunillorna” inbjudna till bortalagets omklädningsrum.
– Det visade sig att de hade fixat varsin tröja till oss med alla spelarnas autografer. Sirius har så himla gulliga spelare. Jag vet inte hur det är i andra lag, men de står så nära oss supportrar och känner igen oss när de ser oss, säger Gunilla Nilsson.
Kanske blir supportrarna extra lätta att känna igen om de har hållit på sitt lag i vått och torrt i 60 år. Gunillornas väg korsades för första gången på väg till bandyfinalen i Stockholm 1960. Gunilla Nilsson var dotter till ordföranden i Sirius bandy och Gunilla Ekfjord hade bandyspelande bröder. Nu stod Ekfjord med en av bröderna och sin kusin och väntade på tåget i Uppsala när en några år yngre tjej gick fram till dem.
– Vi hade gjort ett stort Siriusmärke och hon gick och kollade på oss, och så kom hon fram och frågade om vi höll på Sirius.
– Det var ju en dum fråga, men något skulle jag ju säga, berättar Gunilla Nilsson och skrattar.
Det blev inget SM-guld just den gången, men väl året efter och Gunilla Ekfjord och Gunilla Nilsson fortsatte att titta på både fotboll och bandy tillsammans. De jobbade också en del för laget. De var med och samlade in pengar till en konstis på Studenternas och de ordnade fika till bandylaget efter taktiksnacken inför matcherna. Ibland dök det även upp andra bandycelibriteter som ville bli serverade, en var den före detta Bollnässpelaren Gösta Nordgren, mera känd som Snoddas.
I dag handlar deras liv som Siriussupportrar nästan lika mycket om den sociala gemenskapen i supporterklubben Västra sidan som om spänningen på planen. Till bortamatcherna ordnar supporterklubben bussresor, och Göteborg och Malmö är två favoritresmål. Där finns som bekant bra allsvenska lag, men också filialer till Västra sidan, bildat av Uppsalabor i förskingringen.
– Det är Västra-väst och Västra-syd. I somras var vi på kollo i Malmö i samband med att Sirius herrar skulle möta Ängelholm och Sirius damer skulle möta Limhamn. Då ordnade Västra-syd grillfest för oss, berättar Gunilla Ekfjord.
Men om man vill bli Siriussupporter nu, när de äntligen spelar i allsvenskan igen, är man en medgångssupporter då?
– Ja, det är du ju, men du är så välkommen ändå, säger Gunilla Nilsson.
Och måste man hålla till på västra sidan av planen?
– Nej, det behöver du inte heller, berättar Gunillorna. Det kommer dessutom bli omöjligt att göra det eftersom Studenterna byggs om och den västra sidans läktare snart kommer att vara riven.
– Däremot tycker jag att du ska visa att du håller på Sirius. Köp en mössa eller en halsduk och ha på dig! uppmanar Gunilla Nilsson.
Ju längre vårt samtal om Sirius pågår, desto fler anekdoter från sitt supporterliv kommer de på. Som när de efter en bandymatch i Ljusdal egentligen tänkte gå till Stationen för att ta ett glas, men istället bjöds med till efterfest i en studentkorridor av några yngre killar i Västra sidan.
– Korridorskompisarna kom ut och de undrade förstås vilka jag och Gunilla var. Det är Västra sidan det, säger Gunilla Ekfjord.