Marcus Ejerblad under tiden i Elfsborg.
Under onsdagen vann Royal Antwerp mot Barcelona i Champions League. På Brasseriet precis intill Studenternas sitter Marcus Ejerblad som har en liten del i det. Sedan två år tillbaka är han nämligen scout åt den belgiska klubben.
– Vi vann både cupen och ligan förra året, det var fantastiskt. Målet är att vara bäst i Belgien och spela i Europa varje år, säger han om klubbens ambitioner framöver.
Namnet låter kanske bekant. Tillsammans med tvillingbrodern Jacob så var Marcus en av Uppsalas största fotbollstalanger. De kom fram i Sunnersta och värvades snabbt till Elfsborgs akademi. Där kom skadorna och Marcus Ejerblad funderade tidigt på att göra något annat också. Han började träna Elfsborgs U14. Efter att ha flyttat hem till Uppsala och tvingats lägga ner fotbollen så hoppade han in som tränare i Dalkurds pojklag. Flytten gick sedan till Örebro för studier där han stötte på tränaren Axel Kjäll.
– Jag började hjälpa honom med scouting. Det var där det började. Sedan gjorde jag mer och mer och i samband med det ville min flickvän studera i Bryssel. Då hade jag kommit i kontakt med lite folk i Belgien. Jag började prata med två belgiska klubbar och Antwerpen startade upp hela sin scoutingorganisation då runt jul för två år sedan. Deras chefsscout ville få igång allt och frågade om jag ville börja i morgon typ.
Hur var det?
– Det var sjukt. Vi flyttade till Bryssel och jag började jobba för klubben, åkte på möten och sådant. Det tog ungefär ett halvår innan jag fick fast tjänst.
En kometkarriär.
– Ja, men jag skulle säga att det handlar om två delar. Från tidig ålder så hade jag agent och jag fick vara utomlands, provspela och se hur industrin fungerar. Det andra är att jag alltid haft ett väldigt stort fotbollsintresse. Samla kort och spela Fifa, ett nästan orimligt intresse. Jag kan Udineses startelva från 2011 typ. Det kändes som att jag visste relativt mycket tidigt och man kapitaliserar väl på det man är bra på.
Marcus Ejerblad har gjort en kometkarriär som scout.
Royal Antwerp är Belgiens äldsta fotbollsklubb från 1880. Efter några tyngre år köptes klubben av affärsmannen Paul Gheysens 2017 och har sedan dess skördat stora framgångar.
– Ett av sista stegen var struktur med sportchef och scouting. När jag kom in var vi en chefsscout och tre, fyra pers. Nu är vi totalt sju, åtta scouter plus chefsscout. I relation till andra klubbar är det ganska stort.
Ejerblad har främst fokus på den svenska marknaden av naturliga skäl. Han scoutade bland annat Jacob Ondrejka som gick till Antwerpen i fjol från Elfsborg. Han reser också runt en hel del. Nyligen var han både i Österrike och Brasilien.
Hur många spelare följer ni?
– Det går inte att säga. Vi har alltid spelare som vi följer upp, men det handlar också om den spelaren är möjlig för oss att köpa. Vi kan kolla på en 16-åring i Brasilien som är fantastisk. Ena dagen kanske han kostar 50 miljoner vilket är mycket pengar, men ändå möjligt. Andra dagen kostar han 300 miljoner och går till PSG. Det skiftar så fort.
Royal Antwerpens Gyrano Kerk i duell mot Barcelonas Ferran Torres.
Scoutingjobbet består av många olika delar. Dataanalys, videoanalys och att se spelare på plats. De senaste åren har just dataanalysen lyfts fram mycket.
– Det finns en övertro på att mycket av beslutsfattandet i dag är data. Så är det inte utan i slutändan så är det två delar. Videoscouting, det är på något sätt basen i allt och de största klubbarna har mängder av människor som bara sitter och analyserar spelare. I relation till det finns livescouting på plats. Utöver det har man datascouting som är en viktig del, men just i dag används det för mest att kvalitetssäkra.
Det är mycket man inte kan se på ren data.
– Om du har en anfallare som gör 25 mål och det står att han har bäst xG (förväntade mål) i serien. Hur mycket av det är hans faktiska kvalitet och hur mycket är att han har bra tränare och medspelare som sätter honom i den kontexten? Den delen kan du inte alltid få via data.
24 år och scout åt en storklubb. En rad händelser har dock fått Ejerblad att tänka om kring sina ambitioner med yrket.
– När jag började så var det ”sky is the limit”. Vara scout och sedan få ännu bättre positioner i organisationen. När jag kollar här hur det blev med Ola Andersson... det är otroligt krävande jobb. Även min sportchef har haft problem med hjärtat. Jag tycker om fotboll, men jag vill göra andra saker i livet också. Jag känner inte att jag måste framåt på samma sätt utan trivs bra.