Som femåring hemma i Landvetter stack Marika Bergman Lundin tidigt ut med sin fina teknik, något man även i dag kan se på planen. Hon varken är eller var den största spelaren till växten och det gjorde att hon tidigt blev härdad.
– Jag kommer ihåg efter varje match jag spelade när jag var liten så kom jag in i bilen och var ledsen för att alla sparkade på mig hela tiden. Då sa mamma att ”du är teknisk så du får skylla dig själv”. Mamma kan inget om fotboll och sa att antingen får jag låta de sparka på mig eller så får jag tackla tillbaka, säger Uppsalas mittfältare.
Blev du ofta nedsparkad?
– Ja, mycket sparkar. Jag har alltid varit väldigt liten så jag har fått ganska mycket stryk. Mamma ville inte se någon mes ligga på planen utan jag skulle sparka tillbaka.
Hon blandar teknik med fysik. Utanför planen beskriver hon sig som både lite flamsig och en clown, men på planen så är hon Uppsalas tuffaste spelare.
– Jag bara släpper allt, slutar tänka. Jag vet inte… jag har haft samma problem eller fördel sedan jag var fem år gammal. Det är när man går över den vita linjen, då är det blodigt allvar oavsett om det är träning eller match, säger Bergman Lundin och fortsätter:
– Jag ser svart bara, jag har ingen aning vad som händer. Jag har lärt mig lite vilka situationer jag kan bli arg i och i vilka jag ska ta det lugnt. Så länge jag inte går in och skadar någon så är det okej.
Bergman Lundin ligger ständigt på gränsen och har en förmåga att reta upp motståndare.
– Matcher där jag inte brinner till är jag inte bra, men jag måste också hålla det på en nivå där jag inte kokar över.
Är det svårt?
– Det var svårt. Jonas har väl kanske lite samma temperament, han ser direkt när jag håller på att koka över. Då säger han något så får jag lugna ner mig lite.
Just relationen till tränaren Jonas Valfridsson är en nyckel till att Bergman Lundin blommat ut i Uppsala och blivit ett nav på mittfältet. Det var också en av anledningarna till att hon valde att stanna kvar i Uppsala efter degraderingen från allsvenskan i fjol.
– Jag vet inte om någon annan tränare orkar med mig. Jag får hålla mig tajt med Jonas. Jag kände att jag ville ge det ett år till. Man kan inte gå upp, åka ur och sedan lämna det.
Kände du det ansvaret?
– Jag lägger det ansvaret på mig själv. Jag gjorde ingen toppensäsong förra året och känner att jag kan bättre och vill visa det.
Hon ses ofta, både på träningar och efter matcher, sitta med tränarna och diskutera.
– Jag har mycket tankar och idéer där. Han är en tränare som lyssnar och jag är väl en sådan spelare som behöver prata av mig, säga vad jag tycker och sedan kan jag lämna det. Det är skönt att man kan prata lite och sedan är det lugnt.
Har du haft problem med tidigare tränare?
– Jag skulle säga att jag har väldigt svårt att klicka. Jag måste känna att de förstår mig till hundra procent som jag är. Jonas låter mig vara hur arg jag vill, han låter mig vara arg. Jag får vara mig själv och det är väl där det har krockat innan. Många tränare har sagt att jag ska sluta vara arg, att det är min största nackdel. Jag har aldrig känt att det är det och det är därför det funkar så bra här.
Marika Bergman Lundin kom tidigt fram i Kopparbergs/Göteborg och gjorde allsvensk debut redan som 16-åring.
– Jag hade inga planer på att jag ska starta och så i Göteborg utan jag var där för att utvecklas och spela med fantastiska spelare. Första halvåret fick jag spela med Lieke Martens, Manon Melis, stora spelare. Det är klart man vill starta, men jag konkurrerade med Elin Rubensson så lycka till, skrattar hon.
Efter spel i Jitex hamnade hon i Uppsala inför 2019 och var med om att ta laget upp i allsvenskan. Hon trodde att hon kanske skulle spela ett år i Uppsala, nu är hon inne på sitt tredje.
– Så blev det. Det är kul, det är en speciell kultur här. Det är väldigt snällt både på och utanför planen. Jonas ändrade väl det lite, men det är en skön stämning som man kör vidare på.
Målet är att ta upp Uppsala i allsvenskan igen och att under lördagen studsa tillbaka efter den tunga förlusten mot Umeå förra veckan.
– Det är bara att ta med sig det vi kan förbättra och krossa nästa match.
Vad har du för mål med din karriär?
– Det är klart att jag vill ta steget högre upp. Jag har en dröm om att spela utomlands, känna på det, en kultur som är lite hårdare. Det kanske passar mig bra.