You're a slave to money, then you die.
Aldrig har väl The Verves berömda fras i låten Bittersweet Symphony passat så väl in som på situationen kring de slavarbetare som byggt arenorna som använts under fotbolls-VM i Qatar.
Nu återstår endast en match: Finalen mellan Argentina och Frankrike.
Och många tycker nog att det är ganska skönt att slippa se fotboll på teven varje dag och kväll i november och december. Men för mig, och – skulle jag gissa – många i min generation är söndagens match en mycket speciell tillställning.
Vi nittiotalister är uppväxta med vad som mest troligt är världens mest kända generation av fotbollsspelare.
Zlatan, Xavi, Iniesta, Luka Modric, Neymar, Luis Suaréz, Cristiano Ronaldo och Leo Messi är bara en liten bråkdel av spelare som haft sin bästa stunder mellan år 2000 och 2022 – en tidsperiod då fotbollsindustrin vuxit till ett ekonomiskt monster och digitaliseringen möjliggjort att spelarnas höjdpunkter kunnat ses av barn i såväl Storbritannien som i Burundi och Bangladesh.
Det finns hur mycket som helst att granska och ifrågasätta. Men om jag ber er att stänga av medvetenheten en liten stund, så döljer sig där bakom – om man tittar med sina mest blåögda och fotbollsromantiska ögon – en fascinerande berättelse.
För även om jag tillhör den skara som tycker att Ronaldinho är den bästa spelare som (under min livstid) utövat det gröna fältets schack så har den stora, givna berättelsen alltid kokat ner till en enda fråga: vem är bäst, Messi eller Ronaldo?
De har vunnit allt, gjort triljontals mål och assist och charmat världen i snart 20 år med sina konster. Den ene (Messi) har nått sin framgång i tystnad. Den andre (Ronaldo) har gjort det med yviga gester och känsloyttringar. Salt och peppar. Batman och Jokern.
Men ingen av dem har vunnit ett VM-guld. Innan årets VM konstaterades det att detta förmodligen var den sista chansen för de två, med tanke på att båda spelarna är i 35-årsåldern.
När Portugal åkte ut i kvartsfinalen mot Marocko stod det klart Cristiano Ronaldo inte får lyfta VM-bucklan. Kvar står däremot Lionel Messi och hans Argentina – i en final som lär definiera Messis karriär och eftermäle.
En enda match. Hela världens ögon riktade mot sig. En sista chans att uppnå sitt livs dröm. Vilken press det måste vara.
Men oavsett hur det går vill jag bara säga några ord till dig, Lionel Messi:
Tack för sagan.