Hon är blott 16 år gammal, men har redan debuterat i elitettan och spelat till sig ett kontrakt med Uppsala Fotboll. När tränaren Jonas Valfridsson fick frågan om vem som ser hetast ut inför premiären mot Umeå svarade han också just Thoreson.
– Det är kul att han tror på mig. Det har varit väldigt nytt för mig att komma in i ett elitlag när jag har spelat i division III hela mitt liv typ. Det har varit en omställning i vardagen där jag har gått från två pass i veckan till sex, sju. Det har varit väldigt utvecklande, säger Angelina Thoreson strax innan ett träningspass på Lötens konstgräs.
Snabbt har det gått, men kanske är det inte så konstigt. När Angelina, eller Lina som alla kallar henne, sätter fart är det få som hänger med. Farten är redan nu en spets på elitettannivå för 16-åringen och på Uppsalas matcher har hon redan fått smeknamnet ”Knivstaexpressen”.
– Jag blev glad att folk ändå har uppmärksammat det som jag har som min främsta styrka, att det har gjort sånt avtryck så att man har fått ett smeknamn. Det var kanske inte det jag trodde för ett halvår sedan. Det är nytt, kul och jag uppskattar det verkligen.
Varifrån kommer din snabbhet?
– Det undrar jag också. Jag tror mycket är gener, man kan träna upp snabbhet men man kan inte träna upp att bli så snabb som de som föddes med snabbhet tror jag, det kommer naturligt.
Hur utnyttjar du det på planen?
– Genom att vara som snabbast de tre, fyra första stegen. Jag kommer snabbt förbi motståndaren och sedan hamnar jag i motståndarens löpväg så den inte kan komma framför mig och vinna en närkamp. Det är väldigt viktigt för mig att utnyttja de första stegen när jag verkligen är snabbare.
Thoreson debuterade som 14-åring för Knivstas A-lag. Hon berättar att frågan kom långt tidigare, men att både hon och mamma sade nej då.
– Vi backade för vi var rädda att jag skulle vara för liten och skada mig. Jag var extremt liten i kroppen, både kort och pinnsmal så jag hade inget att sätta emot de äldre som spelade där.
Under hösten gick sedan flytten till Uppsala Fotbolls F19-lag där hon snabbt gjorde avtryck. När elitettans sista match skulle spelas mot Assi var hon uttagen i A-laget och med sitt inhopp gjorde hon debut i landets näst högsta serie.
– Det var lite stökigt och turbulent i Knivsta sista tiden och vi kände att ett miljöombyte var nödvändigt. Jag kände inte att jag kunde utvecklas eller tyckte det var kul när det var så stökigt hela tiden. När jag kom in på Niu så var det naturligt att byta till Uppsala också.
Hur har du utvecklats under den här tiden?
– Jag känner att jag kan utnyttja mina styrkor på ett helt annat sätt, jag har blivit tvungen till att göra det också för att kunna mäta mig med de som spelar här. Det går att göra en sak i division III, men inte i elitettan. Då måste man lära sig vad som behöver göras här och det har jag utvecklat.
Att satsa på fotbollen var dock inte helt självklart för Thoreson som även var en talangfull hoppryttare.
– Det rann ut i sanden. Varken pengarna eller tiden räckte till och jag kom fram till att jag måste välja. Det var i samband med gymnasiet och då valde jag att köra fotbollen i stället.
Var det ett tufft val?
– Ja, det var jättejobbigt att lämna ifrån sig hästen. Han hade varit en del av mig i sju år så det var inte bara något att lämna ifrån sig. Det blev ändå ganska självklart att ridningen skulle bort och det hade vi planerat i ett år innan det hände.
Tillbaka till fotbollen. Med ett nyskrivet A-lagskontrakt och med mål mot både Gusk och BP under försäsongen så är det med ett gott självförtroende Thoreson kliver in i säsongen, men trots den snabba utvecklingen så har hon fötterna på jorden.
– Jag har inga förhoppningar alls mer än att det ska vara utvecklande och kul, det är inte så att jag har som mål att starta massa matcher eftersom jag är ny och fortfarande bara 16 år. Jag vill inte stressa fram något utan är hellre bäst när jag är 23 än 16. Jag skyndar långsamt så man varken ska tappa motivation eller glädje, säger Thoreson.
Hur är det att vara yngst i laget?
– Det har jag alltid varit haha, det är inget nytt på det sättet.
Vad har du för mål med fotbollen?
– Det första jag sa till Jonas när han frågade var att spela i PSG. Det är klart man vill det, man vill bli stor och jag vill bli ihågkommen för vad jag har bidragit med oavsett om det handlar om mål, assist eller prestationer.
... och hur går det för Uppsala i år?
– Jag tror att vi kommer att gå bra. Ju mer tid vi får tillsammans, att spela ihop oss och hitta vårat spel så tror jag att det kommer att gå jättebra. Vi är ett väldigt ungt lag och har verkligen framtiden för oss. Det är viktigt att vi inte skyndar utan att vi låter det ta den tid det tar.