Det mullrar i de norra delarna av staden nu när Gusk har fått känna på landets näst högsta serie. Det började redan förra säsongen när tränarduon Jocke Mattsson och Christer Angeldahl rekryterades. De satte ihop ett spelskickligt, ungt och lokalt baserat fotbollslag som dansade igenom division 1 i överlägsen stil, vilket fick den uppländska publiken att sluta upp. Kanske inte speciellt konstigt.
Tittar man i de båda Uppsalaklubbarnas trupper så kan man snabbt se att Uppsala endast har fem spelare från Uppland i A-truppen. Samtliga är unga, och bara Ellen Arbman Hansing och Julia Ragnarsson har fått speltid i år. Tittar man på Gusks trupp ser man att det bara är fem spelare som inte är från Uppland.
Hur har det blivit så? Tidigare har spelare som Märta Säfström, Ingrid Wixner (nu i Gusk) och Cassandra Korhonen uttryckt i UNT att de mått dåligt och därför lämnat klubben. Lägg där till att spelare som Isabella Mattsson, Moa Öhman, Ida Strömblad och Thea Barkfeldt (också i Gusk) har lämnat klubben tvärt. Därtill Angelina Thoreson som berättar att det aldrig var aktuellt att återvända till Uppsala fotboll.
Visst är det svårt att som tränare få alla spelare glada oavsett speltid. Att någon kan uppleva sig bli åsidosatt är inte konstigt. Men vittnar flera spelare om ett utpräglat missnöje, då bör varningens hand höjas. Vad är det klubben gör med sina spelare?
Min kollega Daniel Meisels har rapporterat om spelares mående tidigare, och för drygt ett och ett halvt år sedan svarade ordförande Linda Zillén att klubben skulle ta tag i frågan. Men det har man uppenbarligen inte gjort.
Viktigt för Gusk nu är att inte slå sig för hårt på bröstet. Man ska ta små men viktiga steg uppåt. Bestämmer de sig på kansliet att satsa och få hela staden, landskapet och sponsorerna att sluta upp än mer, kommer de gå en vacker framtid till mötes. Kan kommunen dessutom till slut hålla sitt 25 år gamla löfte om en konstgräsplan på Gusks anläggning, inklusive strålkastare och omklädningsrum, kommer klubbarna få snarlika förutsättningar att bedriva elitverksamhet. Jag befarar då att Uppsala fotboll får det väldigt tufft och blir omåkt i mer än bara publiken.