Om klubben någonsin hade vunnit Luciacupen på damsidan kunde ingen i lagledningen minnas, men nu vet alla. 2015 års segrare heter Gusk som fick lyfta segerpokalen i Diöshallen efter totalt 28–3 i målskillnad och en näst intill total dominans.
– Vi var gedigna hela helgen tycker jag, precis som i Allianscupen. Jag tycker att vi vinner rättvist, säger Max Andersson därmed kunde räkna in sin femte titel i turneringen.
– Ja, fyra eller fem gånger har jag varit med att vinna. Fem med den här tror jag.
Gusk var klart bättre än Täby i finalen och radade upp målchanser redan från start. Efter sex minuter kom också ledningsmålet. Sanna Öhlund var iskall när hon rundade målvakten och rullade in 1–0 för Gusk.
Täby var inte på något sätt ofarliga, faktum är att Gusk hade oerhört svårt med Stockholmslagets blixsnabba vändningar. Och det var just en sådan som, efter tio minuter, gav Täby kvitteringen som sånär såg ut att räcka till en förlängning. Men bara 15 sekunder från slutet kunde Elva Fridjonsdottir styra i segermålet som fick hela laget att explodera i vild glädje.
– En otroligt härlig känsla, säger matchvinnaren som nästan var för trött för att jubla själv.
– Jag är riktigt trött, nu blir det hem och sova efter det här.
Det blir ingen segerfest alltså?
– Ha ha, nej, det orkar jag nog inte med.
Herrfinalen blev en repris från finalen i AUF-cupen där Uppsala-Kurd till slut vann. Men i finalreprisen hade laget inte skuggan av en chans mot ett Gusk som gick på knock direkt. Finalen var knappt en minut gammal när Anton Nilsson sköt ledningsmålet efter årets fullträff. I anfallet efter var det dags igen, den här gången höll sig Ahmed Kango framme och kunde stöta in 2–0 som blev matchens sista mål.
– Vi var bäst när det gällde som mest, säger tränaren Alexander Edstein som samtidigt berömde motståndet.
– Det är två bra fotbollslag som möttes, två tekniska lag som gillar att spela fotboll.
Hade ni pratat ihop er innan om att sätta press direkt?
– Vi hade bestämt oss för att sätta vårt tempo, och det tycker jag att vi gjorde, fortsätter Edstein som fick medhåll av målskytten Anton Eriksson.
– Vi hade bestämt att vi skulle sätta en hög press, och det kändes som att hela höjde sig lite extra i finalen.
Ni såg nästan lite irriterade ut i semifinalen mot IFK Uppsala, inte minst på domarinsatsen. Hade det något med den starka inledningen att göra?
– Jag tycker att vi hade domarna emot oss både i semifinalen och finalen, det kändes som att det blev lite extra tändvätska.