Det har gått nästan tio månader sedan Sirius mittfältare Elias Andersson drog av korsbandet under en träning. Han har successivt jobbat sig tillbaka och under fredagen fick han ett glädjande besked hos läkaren.
– Jag gjorde ett sluttest där man fick göra flera olika övningar där man belastar knäet. Man jämför det skadade benet med det friska för att se hur stor skillnaden är och är kapaciteten i det skadade nästan lika bra som i det friska så kan man träna för fullt igen. Testet gick bra vilket har varit målet så just nu känns det jäkligt skönt, säger Andersson och fortsätter:
– Hela rehabtiden har man längtat efter att komma tillbaka, träna fullt och spela matcher igen. Men det sistnämnda får vänta tills nästa år.
Mittfältaren är inte aktuell för truppen som ska möta Djurgården. Efter den säsongsavslutande matchen tränar laget ett antal pass för att sedan gå på semester. I januari drar försäsongen igång på allvar.
Hur känns det när du belastar knäet nu?
– Det är fortfarande lite ovant när man tränar. I november kommer vi att stegra det sakta men säkert. Jag ska köra på under vintern och ledigheten sedan blir det fullt ös i januari.
Hur skulle du sammanfatta den tid som har varit?
– Det har varit skittufft. Jag har aldrig varit skadad innan och plötsligt fick jag en korsbandsskada och var borta nästan ett år direkt. Det har tagit på krafterna mentalt men samtidigt har jag vetat vad som krävts för att komma tillbaka. Jag tycker ändå att jag skött min rehab på bästa sätt och nu sitter jag ändå här drygt nio månader efter operationen och har ett bra korsband som jag hoppas ska hålla i resten av karriären.
Finns det någon rädsla att gå in i närkampen så här i början efter en så pass jobbig skada?
– Det lilla fotboll jag kört tycker jag inte det. Man kan inte gå runt och vara rädd – då är man inte den fotbollsspelare man var innan skadan. Händer det så händer det, mer kan man inget göra. Man får tänka på allt annat istället: hur jäkla roligt det är att spela fotboll i Sirius och i en allsvensk klubb.