Christer Gustafsson är något av Siriustränarenas hjälpgubbe. Den tränarna vänder sig till när någon saknas, men skuffar undan när de har andra, ”hetare” spelare tillgängliga.
Lite hårddraget, kanske, men så har verkligheten varit under den här säsongen. Men när Sirius behövde en ledare som mest, öppnade det för veteranen.
Han fick chansen att tända laget med ett inhopp redan i förra hemmamatchen mot Örebro. Och bättre kan man väl inte ta den.
Han forcerade in 4–3-målet som gav hopp mot Örebro.
Han följde upp med att sätta 1–1-målet som gav en poäng borta mot Elfsborg.
Och nu låg han bakom ALLT när Sirius tog tre poäng mot Falkenberg (2–0) och lättar på trycket i jakten på ett nytt allsvenskt kontrakt.
”CG”, som frustat av energi och spelvilja under sommaren, var lite överallt på planen, i heta dueller, långt nere i eget försvar och hjälpte till när det behövdes och ofta längst fram. Jobbet lönade sig.
”CG:s stora ögonblick kom i 30:e minuten:
Philip Haglund tog emot bollen strax utanför straffområdet, lade upp och Christer Gustafsson drog till. Skottet, en klassiker. Sträckt bredsida, pressat och hårt. Högt bakom Hampus Nilsson. Ett drömmål som födde eufori.
Minuten senare svepte Kirill Pogrebnyak undan båda benen på Siriusmittfältaren, som fick syna gummigranulaten. ”CG” skakade av sig och skakade sedermera också fram en djupledspassning av den högre skolan till Philip Haglund som kunde slå ett farligt inspel snett inåt bakåt i offensivt straffområde, så farligt att Falkenbergs Jacob Eriksson kände sig tvungen att chansbryta med ett olyckligt självmål som följd.
Christer Gustafsson har varit med på Sirius resa från division I till allsvenskan och har varit bra förr, men hans 90 minuter mot Falkenberg var något av det mest uppoffrande och bländande han presterat sedan … ja, sedan när?
Sällan har en ”matchens lirare”-utmärkelse varit lättare att dela ut på Studenternas än nu.
Mot Falkenberg startade ”CG” dessutom som offensiv mittfältare när Niklas Busch Thor och Elias Andersson inledde på mitten. Den rollfördelningen förändrades dock fort i takt med att Falkenberg under den första kvarten vann för många andrabollar framför Sirius straffområde.
När det krävdes som mest, när allt stod på spel, när chansen skulle tas, stod Sirius pall. Över hela linjen, från Lukas Jonsson längst bak till Philip Haglunds ständiga kliv längst fram höll det så länge hårt pressade Uppsalalaget en nivå som ger nytt liv i jakten på allsvenskan även 2020.
Arbetsinsatsen kostade dock enorm energi. Falkenberg fick mer och mer tid på sig medan Sirius backade för att säkra 2–0. Och gästerna saknade inte möjligheter. De borde ha tagit ledningen i matchen när Christoffer Carlsson mötte ett inlägg från vänster. De borde förstås ha kvitterat i början av den andra halvleken när Robin Östlind fick pannan på bollen i ett fritt läge i straffområdet.
Deras problem? Lukas Jonsson. Siriusmålvakten liksom svävade fram i sina aktioner.
Till sist; Samtidigt som allsvenskan är en serie där sju lag fortfarande kan vinna SM-guld, behöver vi inte leta efter andra degraderingskandidater än Gif Sundsvall och AFC Eskilstuna.
Gemensamma nämnaren för lagen som riskerar kval är att det handlar om fattiga kusiner där avgörandet just nu sker i vem som är i fas med sin verksamhet.
Gif Sundsvall har ekonomisk kris. AFC Eskilstuna har alltid någon form av identietskris. Helsingborg mår ju inte jättebra och Östersund är på väg in i en ekonomiskt skärseld.
Sirius accepterar sin sits och tycks trivas. Efter 2–0 mot Falkenberg kan de till och med börja se uppåt. Som tränaren Henrik Rydström sade det på presskonferensen: ”Det är mycket trevligare att titta på tabellen nu än innan i alla fall”