Det var i slutet av 2019 som spelaren greps vid Resecentrum i Uppsala. Han misstänktes för narkotikabrott och hade vid gripandet 33,3 gram kokain på sig. Senare straffades han till villkorlig dom med samhällstjänst.
Utespelaren har varit en del av Sirius a-lagstrupp flera av de senaste säsongerna, men hade inte kontrakt med klubben vid tiden för gripandet. Det var under narkotikautredningen som spelaren – som efter gripandet spelat på lägre nivå – avslöjade försöken till matchfixningspåverkan.
”De ville att jag skulle fixa matcher för xxx (den aktuella klubben) så att skulden skulle försvinna snabbt men jag ville inte”, framgår det av förundersökningsprotokollet enligt SVT, som var först med att rapportera om matchfixningsförsöken.
Spelaren ska inte ha anmält försöken till matchfixningspåverkan till Svenska fotbollförbundet, vilket man är skyldig att göra, och en representant från förbundet ska då, enligt SVT, ha anmält händelsen till förbundets disciplinnämnd. Nämnden har nu dömt spelaren till ett års avstängning trots att denne förnekar brott och påstår att han inte hade kontrakt med någon klubb vid tillfället.
– Det här är ett viktigt avgörande eftersom det visar hur allvarligt fotbollen ser på matchfixning och att alla har en skyldighet att träda fram och berätta vad de ser och hör, säger Anders Hübinette, förbundets chefsjurist, till DN.
Domen har överklagats till Riksidrottsnämnden.