Julia Ragnarsson kramar om Clara Leffler i eufori. Uppsala har knäppt ännu ett topplag på näsan och man kommer fira semestern med att vara på säker mark. En smärre bragd. Missförstå mig rätt. Min känsla inför säsongen var att Uppsala nog skulle kunna kriga till sig ett nytt kontrakt, antingen direkt eller via kval. Och som man har krigat. För egentligen ska det inte gå. Helén Eke och Ellen Arbman Hansing korsbandsskadade direkt, Wilma Öhman drog av hälsenan, Andrea Thorisson tog timeout, Emilia Hjertberg bröt revbenet och mitt i allt elände valde Jonas Valfridsson att säga ”tack för de här åren” och dra. Allt detta drabbar ett lag som fick den allsvenska platsen tre månader innan premiären med knappt någon spelare i truppen. Truppen ja, som dessutom är tunn redan innan alla skador. Att laget ändå presterar är något av en bragd.
Uppsala har blivit svenska mästare på att kriga, att aldrig ge upp. Vi såg det redan under försäsongen och kanske framför allt i premiären mot BP. Det spelar ingen roll om man ligger under eller hur det ser ut. Innan domaren blåser av krigas det. Och bevisligen spelar det ingen roll om alla mittbackar är borta, tränaren sticker och spetsvärvningen drar hälsenan. Det här laget ger sig aldrig och det har gett resultat. Milla-Maj Majasaari ger laget en chans att vinna med sitt målvaktsspel, Thindra Mattsson, född för något år sedan, kliver in som om hon inte har gjort något annat i livet (vilket hon visserligen inte har). Matilda Kristell styr spelet och framåt har Johanna Renmark vuxit ut till en av seriens bästa omställningsspelare. Faktiskt. För att nämna några enskilda. Det här är ett lag. Ett lag som tamejfan klarar av att flyga ett flygplan trots att ena vingen saknas. Lagkaptenen Agnes Nyberg avstängd på det? Märktes knappt.
Efter uppehållet återstår nio matcher av allsvenskan och det väntar en final direkt mot BP på Studenternas. En match som kan avgöra mycket. Ett sargat Uppsala har trollat med det man har under de första 17 matcherna, men det ska inte gå över en hel serie. Klart är att truppen måste breddas under uppehållet. Två, tre spelare bör komma in för att avlasta det här gänget så de inte kör slut fullständigt under hösten. Uppsala har gått på den minan tidigare även om läget aldrig varit som nu. Med ett par namn in i sommar har jag svårt att se hur det här laget inte ska spela allsvenskan även 2024.