Jag och många andra har flera gånger trott att det ska vara klart, men Sirius har inte lyckats skaka av sig varken Halmstad eller Degerfors som hakat efter som en envis telefonförsäljare. Att Sirius är för bra för att hamna i en kvalstrid har jag tyckt länge och mot Häcken fick man sätta punkt för de diskussionerna på bästa sätt.
Sirius säsong är godkänd. Zoomar vi ut kan man se mer problem än utropstecken inför och under säsongen. För ett, med allsvenska mått mätt, litet lag så är det smått katastrofalt att tappa spelare som Stefano Vecchia, Elias Andersson, Hjalmar Ekdal och tränaren Henrik Rydström. Det är inte många lag som skulle klara av en sådan smäll, särskilt när inkomsten på dessa var två backar läsk (för Rydström). För ett år sedan skrev jag att Sirius snart kunde öppna nudistläger eftersom så många flyktade. Det var långt ifrån en bra situation – och värre skulle det bli. Stjärnan Yukiya Sugita har vi inte sett röken av hela säsongen, tilltänkta spetsen Aron Bjarnason har varit skadad hela året och Axel Björnström drog till öst. Det måste man ha i åtanke när man summerar och betygsätter Sirius prestation i år. Att man ändå har löst det är imponerande i mina ögon. Man kan säga att det har varit långt ifrån optimala förutsättningar.
Problemet för Sirius, och det som jag tror också ligger med i bilden av säsongen, är att man inför gick ut med målsättningen att spänna bågen lite och bli bättre än i fjol. Det var fel år att spänna bågen med tanke på historiken. Det är svårt att bygga ett slott på ruinerna på bara en säsong. Sirius lyckades lösa en grund i alla fall och det är bra gjort. Till slut blev det ungefär som förväntat.
Utifrån växer också förväntningarna för varje år på Sirius. Min känsla är att många i Uppsala vill ha mer, det visar publiksiffran. "Okej, Sirius har etablerat sig i allsvenskan, men nu då?" Den allsvenska smekmånaden är över och personligen ser jag inte Sirius kunna utmana högre upp på ett tag. Den ekvationen måste klubbens marknadsavdelning lösa.
Sirius kan andas ut och faktiskt tillåta sig att le lite efter matchen mot Häcken. Framför allt åt Moustafa Zeidans insats. Lägg till att Bjarnason äntligen var tillbaka och att Jacob Ortmark och Laorent Shabani fortsätter att växa. Det lovar gott inför 2022 – och kanske kan Sirius på allvar försöka spänna bågen då och undvika nudistläger och kvalstrid.