Det är en tävlingsklass men de allra flesta går, joggar eller springer Blodomloppets 5- eller 10-kilometersdistanser för helt andra orsaker än att vinna eller att nå en bra tid. Och stort fokus finns på att sprida kunskap om blodgivning och hitta nya blodgivare.
– Det handlar om gemenskapen och manifestationen för blodgivning och man kan inte underskatta laggrejen och picknicken, det totala konceptet. Men utan blodgivning hade det varit ett helt annat lopp, säger Henrik Wennberg när han beskriver framgångsreceptet för torsdagskvällens motionslopp i centrala Uppsala.
I vanlig ordning är deltagarantalet högt. Det går fortfarande att efteranmäla sig men uppskattningen från arrangören är att det kommer att landa på en deltagarsiffra på mellan 13 000 och 13 500. En bra siffra historiskt.
– Vi hade en stigande trend fram till 2015. Då peakade det med 14 000 deltagare innan det i fjol sjönk till 12 900, säger Henrik Wennberg, som annars märkt av en vikande trend, generellt, när det gäller deltagande i långlopp.
För UIF är det ett jättearrangemang som kräver många funktionärer och många ideella timmar. Under morgondagens lopp kommer inte mindre än 350 funktionärer vara med och se till att få det att gå i land. Med alltifrån nummerlappar till matkassar. Och redan i augusti börjas det planeras för nästa års lopp. Men för UIF är det värt att slita med. Blodomloppet ger klubben stora intäkter.
– Det står för mellan en tredjedel och hälften av omsättningen för friidrottssektionen, det är väldigt viktigt för oss. Så det är viktigt att det även blir ett bra arrangemang, säger Wennberg.
Och det är inte bara Blodomloppet som UIF i dessa dagar jobbar hårt med. Redan 29 maj kommer nästa motionslopp då man för första gången arrangerar loppet för enbart tjejer och kvinnor, Vårruset. Även om det inte är av samma omfattning som Blodomloppet (Vårruset lockade förra året 1 400 löpare) blir även det en betydande intäktskälla för klubben.
– Det är också jätteviktigt, medger Wennberg.
UIF har i år tagit över Vårruset från Korpen.