Novemberkåsan är endurosportens största prov. Det är som Iron Man eller ett maratonlopp. Särskilt den här hösten var Novemerkåsan värre än – ja, kanske någonsin. Det var ingen tjäle i markerna runt Bollnäs. Nederbörden hade varit i form av blötsnö eller regn.
– Det var surhål överallt. Vi körde nästan bara på sunkmark. Men nu kommer allt att bli lättare när jag har kört det värsta, säger Matilda Huss, som tävlar för Göta MS i Enköping men som kommer från Uppsala.
Hela hösten har varit ett stort prov för Huss.
Hon skadade axeln på en träning i Gästrikland i början av september och det var så illa att både EM i Enduro och VM i motocross inte var att tänka på. Men så kom comebacken i Gotland Grand National, men smärtan blev för stor och placeringen blygsam. Säsongen såg ut att vara över för Huss.
– Men jag ville köra Novemberkåsan och samla på mig erfarenhet, säger hon.
Omgivningen och läkaren avrådde henne från att tävla eftersom den skadade axeln inte är läkt, men Matilda Huss fattar egna beslut och då spelar det ingen roll vad de närmaste säger.
– De tyckte att jag var galen när jag sade att jag skulle köra Novemberkåsan, men för mig var det lärorikt och jag ångrar ingenting, säger hon bestämt. Detta trots att skadan gjorde så ont att hon tvingades bryta.
– Jag har aldrig kört Kåsan och det var tuffare än jag trodde. Jag var helt slut efter dagsetappen. Jag får sikta in mig på att gå i mål nästa år i stället.
Det var tufft även för de skadefria favoriterna. En av de jobbigaste Novemberkåsorna på länge.
– Det var ändå roligt att testa på Kåsan trots att jag är en crosstjej och föredrar det. Allt kommer att bli lättare nu när jag har kört det jävligaste man kan åka, säger Huss med ett skratt.
Den skadade axeln får nu tid att läka – kanske...
– Det är många små jultävlingar, men det är mest "leksakstävlingar" som jag inte vet om jag kommer att åka. Jag ska till läkaren på återbesök på torsdag och då får vi se.
De "riktiga" tävlingarna drar igång i början av januari med Östra Open i enduro (en serie tävlingar) och då räknar Huss med ett vara helt återställd. Hon vill nämligen väldigt gärna vinna Östra Open.
– Jag har vunnit de senaste två åren och vinner jag nu får jag behålla pokalen för gott. Jag har den hemma nu och vill inte lämna den ifrån mig, säger hon.