SM avgörs i och kring Burseryd i Småland. Arvidsson har varit där förr och cyklat på klassiska Västboloppet. Nu står alltså SM för dörren med tempo under torsdagen och linjelopp på söndag. I två år i rad har han blivit sjua på SM:s tempolopp. Förhoppningen nu är att slå den noteringen.
– Det är nog tempo som är min största chans. Det gäller att lyckas plåga sig så mycket man kan i en timme. Att bara köra så att det gör ont. Alexandra Engen har någon gång sagt något i stil med att ”De som är bäst på cykel är de som är bäst på att lida”. I tempolopp är det så, det är inte så njutbart, säger Arvidsson som är tillbaka i Upsala CK-tröjan den här säsongen.
Banan tror han ska passa honom bra. Det är någon backe på varje varv och dessutom är det lite tekniskt. Drömmen är en pallplats men han inser att det är tufft att köra mot proffsen och att det är mycket som ska klaffa för att nå dit han vill. Och förberedelserna kunde ha varit bättre. Efter att ha genomfört ett 900 kilometer (!) långt mountainbikelopp i Indien fick han problem med ett senfäste i foten som blev inflammerat vilket gjorde att han inte kunde träna som han ville under en period.
– Grejen med cykel är att träna mycket, konsekvent vecka ut och vecka in, säger han.
Hur kom det sig att du valde att åka till Indien?
– Jag körde mountainbike när jag var ung tills jag skadade knäet när jag vara 15. Nu fick jag en inbjudan och tänkte: en gratis resa till Indien, höghöjdsträning och bra väder.
Men trots lite träning slutade han totaltvåa på Stockholm fyrdagars för några veckor sedan så formen verkar det inte vara några fel på. Nu gäller att att våga ta ut sig i tempot. Men inte för tidigt.
– Tanken är att du absolut inte får bränna dig i början utan det gäller att att hitta ett så högt snitt man kan. Du pushar dig nästan konstant, säger han.
Sjundeplatserna på de senaste årens tempolopp är Staffan Arvidssons bästa individuella placeringar men i lagtempo har han både SM-silver och SM-brons.