För det handlar inte om tur, såklart, när nu Finland lyckats vinna fyra av de sex senaste mästerskapen. Att Sverige har 6–1 i segrar under mellanåren från VM i Riga 2016 är inte mycket värt.

Medan Sverige gjorde 25–0 på Danmark i gruppspelet gjorde Finland bara 7–1 på samma motstånd. Finland sparde sig och var bäst när det gällde – igen – och körde över hemmanationen Tjeckien, med ett massivt publikstöd i ryggen, med 7–2 i semin och Sverige med 6–3 i finalen. Finland hade läst sönder ett Sverige som körde fast och när jag skriver det här i O2 Arena i Prag är känslan lite densamma som vid VM i Helsingfors 2010. Då som nu kom Finland till mästerskapet som regerande mästare och visade med tydlighet att man ligger ett snäpp före Sverige. Åtminstone när det kommer till finalmatcher. Skillnaden nu mot i Helsingfors för svensk del är att man inte väntat för länge med ett generationsskifte utan Mikael Hill kommer inte att behöva säg tack och hej till särskilt många i den här blågula truppen även om Mattias Samuelsson är en.

Framöver kommer vi få finna oss i att titta på VM utan en rad trotjänare. Jag tänker då inte bara på Samuelsson utan även Norges trotjänare Ketil Kronberg och Schweiz dito Mathias Hofbauer. Men inte minst Mika Kohonen. Finländaren och Storvretaikonen gjorde sitt elfte raka mästerskap och det är svårt att ta in. VM-debuten skedde för 20 (!) år sedan. Han satt på bänken hela semifinalen men fick några byten i finalen. Dessvärre fick vi inte höra om Kohonens känslor efter matchen, han gjorde tydligen inte media denna dag och passerade inte det samlade journalistuppbådet.

En som passerade utan att stanna var Alexander Rudd. Han utsågs till finalmatchens bäste spelare i Sverige och stod för två av målen. Rudd har gjort en bra turnering och när han nu är kvitt sina huvudproblem borde vi få se honom i blågult i många år framöver.

Till sist: Tjeckien visade återigen vilket bra arrangörsland det är. Inte minst har tjeckerna lyckats dra folk till matcherna. Redan förra helgen var det publiksiffror på över 10 000, eftermiddagsmatcher mellan mindre nationer har bevittnats av flera tusen åskådare och det totala publikrekordet för ett VM rök all världens väg – med tre speldagar kvar. Och i finalmatchen sattes ett nytt världsrekord för landskampsinnebandy med över 16 000 åskådare.